Julevangeliets andliga betydelse

»I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Detta var i begynnelsen hos Gud. Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till. I det var liv, och livet var människornas ljus.« (Joh 1:1-4)

»De ord, som jag har talat till eder, äro ande och äro liv.« (Joh 6:63)

»Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba.« (Luk. 2:12)

»Det folk, som vandrar i mörkret, skall se ett stort ljus; ja, över dem som bo i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart.« (Jes. 9:2)


Julen är ljusets, familjens och gemenskapens högtid med en i allra högsta grad andlig betydelse.

Liksom kroppen lever genom själen är Ordets själva helighet innesluten i dess innersta – det vill säga andliga eller himmelska – betydelse som omsluter och rymmer de övriga. Denna Gudomliga sanning som inte är namn, utan fullhet, verklighet och verkan, utgör den nödvändiga förbindelsen mellan människan och himmelriket. Ordet visar vägen till frälsning, alltså till livet och tron.

Genom Ordet är Gud allestädes närvarande på jorden. Liksom livet strömmar från hjärtat och lungorna till hela kroppen utgör de förhållandevis få troende människans bröst som strömmar ut liv till de övriga genom Ordet från Gud.

Helt i enlighet med att Messias predikade ett himmelskt, och inte ett jordiskt, konungarike avvisades han redan vid sin ankomst från härberget, då Maria och Josef hänvisades till stallet där änglarna vakade. Krubban betecknar den andliga undervisningen, där Kristus låg när han var född. Hästen betecknar förståndet och följaktligen betyder krubban hästens näring, den andliga näringen. (Den bevingade hästen – pegasen – står alltså i den grekiska mytologin för det andligt upplysta förståndet.) Det späda linnebarnet, det nya livet, betecknar Vishetens oskuld, läran om Herren och om kärlekens liv.

Stjärnan som ledde de tre vise männen (”magiker”) från Österlandet till Kristus födelse står för kunskapen från himlen. Dessa förde med sig allt det som Gudsdyrkan består av; guld (himmelsk godhet), rökelse (andlig godhet) och myrra (naturlig godhet).

Storheten och värmen i julens evangelium är just detta att även vi kan ledas till vägen, sanningen och livet (=Jesus) och få evigt liv genom kunskapen om Ordet; att i glädje följa hjärtats och vår inre stjärnas strålande väg.

3 reaktioner på ”Julevangeliets andliga betydelse

  1. (Om predikningarna lät så här i kyrkan skulle jag gärna gå dit…)

    Pegasen: jag har hört att detta med ”poetisk inspiration” som denna symbols innebörd, skulle vara en rätt sen tolkning. Så det du antyder (”det andligt upplysta förståndet”) är alltså en ursprungligare innebörd?

  2. Svensson: Jag noterar att du lyckats leta upp det mest swedenborgianskt klingande inlägget i hela Cafét! Bilden som fanns länkad när det publicerades på Blogger för snart tre år sedan har dock fallit bort.

    När det gäller pegasen eller den bevingade hästen har du nog rätt i att den symboliserar poetisk inspiration, men frågan är om detta i någon mening inte är detsamma som det andligt upplysta förståndet? (Swedenborg skriver alltså att hästen symboliserar förståndet, d v s det suprarationella intellektet, i Apocalypsis revelata).

    Sedan är själva formuleringen ”det andligt upplysta förståndet” kanske lite kaka på kaka och formulerat som något slags luthersk tvårikeslära? (Förståndet i swedenborgsk mening är väl per definition andligt upplyst.)

    Det är också intressant att notera att den vita hästen inte bara är en eskatologisk symbol i Johannes Uppenbarelse, utan att den också förekommer bevingad i indisk mytologi och där identifieras med Kalki själv. Den ges som gåva från Shiva till Parasu-Râma efter att han blivit invigd i den sakrala vetenskapen.

    Kalki är ju den som i den mörka tidsåldern, personifierad av Kâlî (som i sin tur rider på en åsna), tar upp striden med demonerna Koka och Vikoka (jfr. Gogs och Magogs horder), som är mycket svåra motståndare och kan återuppliva varandra, men som Kalki slutligen besegrar i en sista strid (Vishnu Purâna 4.3).

    Kalki är alltså Vishnus tionde och sista inkarnation, som enligt hinduiska läror skall komma för att avsluta den rådande mörka tidsåldern.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s