Spengler och den konservativa revolutionen

De klassiskt konservativa tänkarna formulerade under lång tid sin kritik mot upplysningens undergrävande av det traditionella Europa genom att ställa kultur konträrt mot alla former av teknologisk utveckling i en nostalgisk längtan tillbaka till feodal-agrara sammanhang. Ett kvalitativt brott med denna typ av klassisk konservatism kommer dock till stånd på bred front i Tyskland efter förlusten i Första världskriget – under den skakiga Weimarrepubliken (1918–1933). En av dem som bidrog till att bryta mark för dessa nya radikala tongångarna var Oswald Spengler (1880–1936).

Oswald SpenglerFlera slagkraftigt antiliberala tänkare träder  under Weimarepokens krisår fram och börjar förespråka en framåtsyftande konservativ revolution, ett begrepp som fick sitt egentliga genombrott med den österrikiske poeten Hugo von Hoffmannstahls Das Schriftum als geistiger Raum der Nation 1927.

En bärande tanke hos flera av de konservativa revolutionärerna är bibehållandet av den tidigare romantiska reaktionens kompromisslösa udd mot liberalismen och upplysningens rationella förnuftsdyrkan samtidigt som man syftar till att vrida det teknologiska vapnet ur händerna på företrädarna för det livsfientliga modernitetsprojektet och dess själlösa moralordning där allt heligt profaneras. Man menar istället att teknologin skulle kunna ställas i kulturens tjänst såvida man bara lyckas bryta loss den från det rationalistiska och nivellerande upplysningsparadigmet.

De uttryck för Gemeinschaft och ett återupprättande av ett socialt kosmos som de samtida marxistiska vänsterromantikerna Ernst Bloch och Georg Lukács tyckte sig finna i de revolutionära resningarnas arbetarråd och sovjeter framstår i sina utopiska formuleringar som snarlikt det som flera av den konservativa revolutionens högerradikala förespråkare sökte. Och man fann för sin del detta i erfarenheterna från första världskrigets frontlinjer där man menade att det hade fötts en ny, heroisk ödesgemenskap. Därigenom satte man också sitt hopp till att krigsförlusten kunde vändas till seger och återupprättelse för den i materialiteten nedsjunkna nationens gömda själ.

Några av de mest kända skriftställarna inom mångfasetterade radikalkonservativa strömning är Hans Freyer, Arthur Moeller van den Bruck, Ernst Jünger, Carl Schmitt och Oswald Spengler. Här ska vi endast göra ett kortare nedslag hos en representant för denna delvis motsägelsefulla krets, närmare bestämt alltså Oswald Spengler som torde vara mest känd för sin Der Untergang des Abendlandes (”Västerlandets undergång”) i två volymer (1918–22).

Spengler kontrasterar de tyska dygderna gentemot Englands individuella konkurrens och Frankrikes egalitarism. Den preussiska andans Lebensphilosophie innebär istället att makten innehas av en organisk helhet som individen tjänar, en kosmisk gemenskap som man hemfaller åt med hela sin varelse. Nationens själ tar form i nya relationer till världen genom traditionens Gestaltungskraft.

Den preussiska överhögheten står i Spenglers panorama snarare att finna i tradition och livshållning än i biologin. Således skiljer sig hans uppfattning, liksom även Jüngers, Moeller van den Brucks med flera, markerat från den nationalsocialistiska rasläran, i vilken judarna fick klä skott för det  kvantitativa värdenas Gelddenken Spengler med flera menade var så skadligt och artificiellt.

Spengler vänder sig i sin civilisationskritik inte först och främst mot maskinen som många av de klassiskt konservativa, utan mot penningens blodlösa makt över det konkreta livet. Kampen för nationens själ måste därför utkämpas mot ett »inre England«, mot finansintressena och det liberal-demokratiska förgiftande dominansförhållande som ackompanjerar varufieringen av livet – kort sagt, fienden framstår inte helt olikt det som Marx benämner det vampyristiska »döda arbetets makt över det levande«. Spengler invänder dock skarpt gentemot den marxistiska versionen av socialismen, vilken han avfärdar som »arbetarklassens kapitalism«.

Enligt Spengler är kampen för »det möjligas konst« genom kosmiska gemenskaper varken ”borgerliga” eller ”plebejiska”. Den är ingenting annat än livets själva väsen, vilket innebär plikt, gärning och försakelse samt uppgående i ett autentiskt högre förenande mål som på samma gång är en uppgörelse med upplysningens linjära tids- och rumsuppfattning. Detta »faustiska« ideal finner Spengler inte bara i den germanska hjältediktningen utan i olika kulturer, epoker och länder – inte minst i den indiska religionens Mahabarata och hos de japanska samurajerna. Det är sannolikt därför också han i sann kshatriya-anda proklamerar att »en lång fred tål ingen« (Jahre der Entscheidung, 1934).

Dela med dig till andra » Inlägg via e-mail » Inlägg via RSS » Kommentarer via RSS

2 reaktioner på ”Spengler och den konservativa revolutionen

  1. Spengler kanske varnade för pengafixeringen i vår kultur, men det innebär inte att han var blind för maskinens roll. I just kapitlet ”Maskinen” i ”Västerlandets undergång” målar han upp den titaniska naturen i vår tids kapitalism, den sinnesslöa rovdriften på råvaror till lands och till sjöss, en självförtärande grottekvarn, en ”Tomgångsmessias” à la Ferlin.

    Sedan apropå Spenglers ideal som inte stod att finna i krämarmentalitet eller intellektualism, utan i ett ”besjälat” kollektiv och ett uppgående i en större gestalt; detta kanske värmer folk som tröttnat på rådande filisterkultur, men om det är så mycket bättre vet jag inte. Spengler saknar ontologiska djup, han vet inte vad fromhet är.

    Detta kanske han har gemensamt med andra civilisationskritiker, vad vet jag; själv tröttas jag ut av hans bulldozerstil, hans heroiska nihilism. Och hans förmåga att ordna in minsta decimalkomma, minsta kulturyttring i sitt schema. Han förvandlar historien till ett tukthus; allt levande och gåtfullt kaserneras och fås att marschera på kommando – mot ”der Untergang”…

  2. Ping: Yukio Mishima in memoriam II « Café Exposé

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s