Esoterismens grunddrag

I sin studie av ”esoterismen” i Västerlandet urskiljer Antoine Faivre sex grundläggande kännetecken eller komponenter, vilka förekommit i varierande utsträckning under de olika historiska epokerna.Jacob Böhme - Theosophische Werke

Komponenterna är mer eller mindre oskiljaktiga, men Faivre särskiljer dem av metodologiska skäl. De fyra första komponenterna bedömer han vara ett både nödvändigt och tillräckligt villkor för definiera något som esoteriskt. Utöver dessa fyra grundkomponenter lyfter han fram ytterligare två som är vanligt förekommande i sammanhanget, men som han ser som sekundära.

De fyra grundläggande komponenterna är:

1. Korrespondenserna. Det finns symboliska och konkreta korrespondenser mellan universums synliga och osynliga delar. (Det som finns ovan har en motsvarighet nedan och vice versa.) Här återfinner man antikens mikro- och makrokosmos, eller principen om ett universellt ömsesidigt beroendeförhållande. Dessa korrespondenser ter sig som mer eller mindre dolda vid en första anblick och måste därför dechiffreras. Hela universum består av hieroglyfer som måste uttydas. Allt är tecken, mysterier och gåtor, som döljer en hemlighet.

2. Den levande naturen. Kosmos är komplext, mångfaldigt och hierarkiskt. Naturen uppfattas som levande, ofta bebodd av ett urljus eller en osynlig, hemlig eld och bör läsas som en bok. (Detta är innebörden i varför det kan heta att Koranen i metafysisk mening rymmer all skapelses arketyp, och är mönstret på vilket tingen skapats.) Följaktligen intar naturen en viktig plats då den är rik på uppenbarelser av alla slag.

Faivre lyfter i sammanhanget fram vad han kallar ”monistisk spiritualism” som påverkats av orientaliska, inte minst hinduiska doktriner, inom vilken naturens den skapade världens verklighet förnekas. (Här syftar han på René Guénon. Faivre tillägger i ett annat kapitel att det i Guénons fotspår följt flera betydande författare vars tänkande på vissa punkter uppvisar väsentliga skillnader från dennes. Man finner till exempel hos Seyyed Hossein Nasr en verklig naturfilosofi.)

3. Föreställningar och förmedlanden. Dessa två begrepp hänger samman och kompletterar varandra. Korrespondensläran förutsätter redan förställningar som inbegriper mellanled av olika slag: ritualer, symboler, förmedlande andar. Angelogin, läran om änglarna, blir viktig i detta sammanhang, men också ”överförare” i bemärkelsen ”initiatör”.

Faivre för här även in tanken på en (metodologisk) distinktion mellan mystikern och esoterikern. Mystikern strävar efter att fullständigt undanröja bilder och mellanled eftersom de hindrar ett uppgående i Gud, medan esoterikern mer intresserar sig för det som avslöjas för hans inre blick. Uppfattad på detta vis är fantasin ett verktyg för den som vill nå kunskap om självet, världen och myten. Den är eldsögat som genomborrar det yttre skenets skal så att innebörderna framträder, och blottlägger de ”förbindelser” som gör det osynliga synligt; den ”mundus imaginalis” till vilken det köttsliga ögat inte har tillträde. Betoningen ligger här på seendet och på vissheten snarare än på tron.

Denna föreställning lade grunden till en visionär filosofi som framförallt påverkade och gav näring åt teosofin, främst via betraktelserna över verserna i den uppenbarade skriften. Den trängde in i den judiska kabbalan via Zohar och i den breda västerländska teosofiska strömning som bröt fram i Tyskland i början av 1600-talet (där Jacob Böhme torde vara den främsta företrädaren).

4. Transmutationsupplevelsen. Om man inte betraktar transmutationsupplevelsen som en väsentlig komponent begränsas esoterismen till en form av spekulativ andlighet.The Alchemist Initiering är ett betydelsefullt begrepp i detta sammanhang. ”Omvandling” är mindre adekvat som term eftersom den inte nödvändigtvis avser vare sig en övergång från ett plan till ett annat eller subjektets egen förvandling.

Ordet transmutation, som kommer från alkemin, är mer korrekt och hänger dessutom samman med ”metamorfos”. Om bly ska förvandlas till silver och silver ska bli guld bör man varken separera kunskap (gnosis) från inre erfarenhet eller intellektuell verksamhet från fantasi. Gnosis är den upplysta kunskap som bereder vägen för en ”andra födelse” – vilket är ett annat viktigt begrepp, framförallt inom teosofin.

Den betydande delen av den alkemiska litteraturen syftar mindre till att beskriva laboratorieexperiment än till att bildligt framställa denna transmutation enligt en utstakad väg: nigredo (död, utplåning av det ursprungliga ämnet eller den gamla människan), albedo (den vita tinkturen), rubedo (den röda tinkturen, de vises sten). Övergången motsvarar de tre stadierna på mystikens traditionella väg: rening, upplysning, förening.

Till dessa fyra baskomponenter lägger Faivre som sagt ytterligare två som ofta förekommer i förbindelse med de andra. Av forskningsskäl ser han dock inte dessa två som oundgängliga för en definition av esoterismen:

5. Överensstämmelser. Genom att blottlägga samstämmigheter mellan olika religiösa traditioner söker man den levande och fördolda stam på vilken de olika traditionerna endast utgör de synliga grenarna. Den så kallade perennialismen postulerar en ”ursprunglig” eller ”primordial” Tradition, överordnad alla mänsklighetens övriga religiösa eller esoteriska traditioner.
Kabir

6. Överföring. Då man talar om överföring utgår man från att esoterisk kunskap kan eller måste överföras från lärare till elev. Villkoren för den ”andra födelsen” är att man följer och respekterar en Väg. Överföringen är förknippad med två tankegångar: a) Giltigheten i de kunskaper som överförs, deras härstamning och äkthet. Det handlar om att införlivas i en tradition som utgör en organisk helhet vars integritet inte får grumlas; b) Initieringen. Vanligtvis är det en lärare som inviger sin elev. Oavsett hur initieringen går till måste den ske via en initiator.

Faivre inskärper sammanfattningsvis att dessa sex komponenter i sig inte utgör någon doktrin, utan snarare bör uppfattas som ”uppsamlingsplatser” för olika esoteriska ansatser.

3 reaktioner på ”Esoterismens grunddrag

  1. Ping: Swedenborg och esoterisk islam « Café Exposé

  2. Ping: Svenska flaggans symbolik « Café Exposé

  3. Ping: Seyyed Hossein Nasr om sufism - islams mystik - och boken The Garden of Truth « Café Exposé

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s