But not tonight…

…från 1986 är en av de mest förbisedda Depeche Mode-låtarna. Den betraktas av många som urtypen för banal och lättviktig synthpop, men det enkla är ofta det geniala.

David Gahan

Martin Gores lyrik handlar om ensam nattlig vaka och upprymdhet. I själva verket är det ingenting mindre än en beskrivning av den stilla glädje och innerliga tacksamhet som kan upplevas vid en livsavgörande mystik erfarenhet – en lika plötslig som oväntad omvändelse mot Urljuset, en återfödelse komplett med ”den mystika gråten” och allt.

Stjärnorna symboliserar i texten himmelsk upplysning och vägledning – den profetiska och uppenbarade visdomen. Vinden symboliserar det andligas inflytelser, det Gudomligas närvaro. Regnet symboliserar Guds outsinliga gåvor och det återfödda livets spirande, en renhetsrit och initiation som kan liknas vid ett dop. Månen symboliserar tron och det översinnliga livets förstånd i förhållande till bundenheten vid världens kretsar. Därmed förs en relativ variabel in som en påminnelse om, och ödmjukhet inför, Gudsbortvändhetens kval och torftigheter.

Oh God, it’s raining
But I’m not complaining
It’s filling me up
With new life

The stars in the sky
Bring tears to my eyes
They’re lighting my way
Tonight

And I haven’t felt so alive
In years

Just for a day
On a day like today
I’ll get away from this
Constant debauchery

The wind in my hair
Makes me so aware
How good it is to live
Tonight

And I haven’t felt so alive
In years

The moon
Is shining in the sky
Reminding me
Of so many other nights
But they’re not like tonight

Oh God, it’s raining
And I’m not containing
My pleasure at being
So wet

Here on my own
All on my own
How good it feels to be alone
Tonight

And I haven’t felt so alive
In years

The moon
Is shining in the sky
Reminding me
Of so many other nights
When my eyes have been so red
I’ve been mistaken for dead
But not tonight

David Gahan

13 reaktioner på ”But not tonight…

  1. Trots att jag lyssnat på den ganska många gånger har den dimensionen helt gått mig förbi. Spännande!

    En request på bloggen i sin helhet: Kom närmare, bli mer personlig. Ibland känns det som att du är likt katten kring het gröt – du älskar att betrakta och omtala mystiken, men antingen döljer du dina egna insikter eller så praktiserar du inte själv, och det känns lite tråkigt när du har så digra kunskaper i ämnet.

  2. Det finns alldeles säkert fler som delar din önskan om att man bör ”bli mer personlig”. Många förväntar sig det av bloggformatet. Men frågan är hur det skulle kunna låta sig göras? Mystiken är ju i mångt och mycket motsatsen till personlighetsdyrkan och jagiskhet. Finns det andra bloggar man skulle kunna ha som förebild?

    Jag tror i vilket fall som helst att det är svårt att offentligt tala om mystika erfarenheter ”obeslöjat”. D v s tills vidare måste den personligt grundade närheten i de ”objektivt” hållna texterna till stor del ”av-slöjas” i betraktarens öga.

  3. När man börjar skriva på Nätet insträder man lätt i ett evigt gnäggande. Plötsligt är det ord och bara ord som spelar roll. Men att man kan svänga sig med ord säger ganska lite om människan bakom. Stundtals ingenting.

    ”Most modern coffee-drinkers are probably unaware…” Underbart citat.

  4. Kul att du gillar den. Den har ett par år på nacken. Idag skulle jag nog säga att tolkningen som helhet visserligen håller, men känns något forcerad i detaljer – kanske med glimten i ögat?

    Det känns i vilket fall som helst som ett inlägg som lättar upp något. Cafét dras annars med en tydlig tendens till långa teoretiska utläggningar, vilket ju knappast är optimalt för bloggformatet.

  5. Min favoritlåt med DM och som nämnts underskattad. Hamnade, om jag ej missminner mig, som B- sida till Stripped? Har ej tillgång till min skivsamling. Vilken överraskning att läsa detta!

  6. Ja, som man kan se här så hamnade ”But not tonight” mycket riktigt som B-sida till ”Stripped” – 7-tumssingeln som i februari 1986 gav en försmak till det stundande albumsläppet av närmast mytologisk karaktär. (Själv minns jag, som om det vore igår, hur jag rattade in en knastrig närradiostation för att höra tändningsnyckeln på David Gahans Porsche 911 vridas om när ”Stripped” tuffar igång…)

    ”But not tonight” var en ljuspunkt som kontrasterade mot mycket av svärtan och tungsinnet under perioden. På skivetiketten framgår förresten också att den spelades in i Hansa Tonstudio i Berlin, som Bowie gjorde legendarisk med ”Heroes”.

  7. Ja Black Celebration var en LP som ni nämner av mytologisk karaktär må jag säga. Lyssnade på den dagligen som ung pojke och läste låt-texterna glupskt. Gillade. Såg själv dem uppträda på Stadion när de var här under ”Black Celebration tour” 1986.
    Har t.o.m tour- t-shirten kvar från konserten, urtvättad, full av hål men jag vägrar slänga den :) Många år på nacken.

    Ja Tyskar har alltid uppskattat god elektronisk musik. DM var väldigt stora i Tyskland har jag för mig.

    Själv minns jag när min mor gav mig min första skiva, 7-tumssingeln ”Master & Servant” när man gick på fritids:)

    Ännu en gång tack! Så gott som alla metafys folk har god smak på ett eller annat sätt.
    PS Dave Gahan skulle nog passa bra som dansande Dervisch med tanke på hans helikopter snurr på scen :)

    ”let me hear you make decisions without your television let me hear you speaking just for me”

  8. Apropå ingenting alls eller kanske den möjliga kopplingen mellan ett intresse för metafysik och god (här läs: anglofil) smak, så slog en tanke mig osökt att det tycks kunna finnas en underliggande tematisk enhet här från Bowies ”We can be Heroes / Just for one day” över DM:s ”Let’s get away / Just for one day” (i Stripped) och ”Just for a day / On a day like today” (i But not…) till titeln på debutalbumet från ett visst Reading-baserat band på Creation Records 1991…

  9. Åh ännu en broder i det himmelska:) Slowdive är ljudet av Guds änglar när de talar i sömnen.
    Livet är estetik, allt annat är detaljer.

  10. Trevligt att se vår traditionalistiske fighter kommentera på denna fina blogg. Valentin, har Du någonsin funderat på att påbörja din egen blogg? Intervjun med dig på Fighter Magazine:s hemsida var inte lite fascinerande.

  11. Tack Ali! Nja, jag vet ej, kanske. Ja denna blogg är helt enastående och din blogg följer jag även.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s