Svenska flaggans symbolik

Enligt den klassiska legenden om den svenska flaggans ursprung mottog Erik den helige det gula korset på den blå himlen som ett tecken från Gud när han landsteg i Finland under korståget år 1157.

Svenska flagganDen svenska flaggans traditionellt symboliska innebörd (ett gult ”latinskt” kors på blå botten) har i vår varumärkesfixerade och profana tid dock kommit att bli så pass bortglömt och ”esoteriskt” att det i enlighet med Stefan Georges ”geheimes Deutschland” är ett av många tecken som sammantaget gör att det idag skulle kunna vara befogat att tala om ett ”hemligt” Sverige.

Korset som symbol förknippas främst med kristendomen men är i själva verket en universell symbol vilken förekommer även i andra traditioner och tider, inte minst i fornnordiska sammanhang (vilket Sveriges förnämsta runforskare Johannes Bureus med all önskvärd tydlighet visat med sitt Adulrunesystem). Ordets ”korsnatur” anges i Johannesevangeliet 15:5 med liknelsen ”Jag är vinträdet, I ären grenarna.” Kristus är i sin gudomliga natur världsträdets stam (”världsaxeln”, axis mundi), och lärjungarna – eller i ett vidare perspektiv, alla världar, är de grenverksplan som korsar denna stam.

I hinduismen baseras korsets dimensionalitet på tre kosmiska tendenser: sattva, tamas och rajas, vilka motsvarar det stigande, det nedåtgående och det vågräta. I islam har korset en universell signifikans och symboliserar den fulländade föreningen mellan tillvarons plan; horisontell och vertikal expansion; den Högsta Identiteten.

Om människan vill återvända till sitt Ursprung – den lodräta armens översta punkt – måste hon först samla sig i sin egen – dvs. den vågräta axelns – medelpunkt, vilket är liktydigt med den koncentration som utgör huvudmomentet i all traditionell andlighet. I Koranens öppningsvers, el-fatihah, ”det öppnande”, vilken bildar stommen i den rituella bönetexten, tecknas korsets axlar upp som nådens, vredens och förirrelsens väg. I de fem obligatoriska tidebönerna dras dessa dimensioner upp minst sjutton gånger om dagen i samma ordning som katolikens signande. ”Nådens väg” motsvarar beröringen av pannan, ”vredens” rörelsen ned mot bröstets mitt och ”förirrelsens” tecknandet av den vågräta sambindningslinjen mellan skuldrorna.

René Guénons monumentala verk The Symbolism of the Cross tillägnas den Shaikh som initierade honom i sufismen, den egyptiske Shadhili-mästaren ’Abd al-Rahman ibn Muhammad ’Ilaysh al-Kabir, och är helt tillägnat en detaljerad studie av korssymbolikens metafysiska innebörd i den tidlösa visdomens ljus.

Tillämpat på den svenska flaggan finner vi mycket kortfattat att den blå bottenfärgen betecknar andlig ”styrka”, medvetenhet och mottaglighet för oförgänglighetens Princip. Det gula korset i sin tur avbildar andlig ”utstrålning” (av Principen eller av den som träder i förbund med Denna). Det symboliserar sann visdom.

Svenska riksvapnetNot: Än mindre känd än den svenska flaggans (fanans) symbolik är den komplexa symboliken i Sveriges riksvapen (inklusive de tre kronorna), detta eftersom insikter av sådan natur kräver en åtminstone rudimentär förtrogenhet med eskatologin och cykliciteten i den kvintessentiella esoterism vi skulle kunna kalla cosmologia perennis.

Cafét hoppas få möjlighet att återvända till just denna symbolik, men kan för tillfället, som tidigare nämnts, påminna om att Karlavagnens stjärnbild (vilken i silver förekommer i det övre högra fältet på riksvapnets hjärtsköld ovanför bron och den gyllene örnen) i Tolkiens legendarium betecknas som Valacirca, Valars skära. Vi kan få en antydan om denna stjärnkonstellations polära (och därmed hyperboreanskt primordiala) innebörd i alla autentiska traditioner i och med att den i Tolkiens mytologi fästes på den norra stjärnhimlen av valan (ärkeängeln) Varda som ett löfte om beständig och slutgiltig seger över Melkor (Mörkrets herre) och hans tjänare. I detta sammanhang kan för övrigt även inlägget om Lucifer rekommenderas.

Rättelse: ’Abd al-Rahman ibn Muhammad ’Ilaysh al-Kabir var visserligen René Guénons shaikh, men det var ‘Abd al-Hadi, ”Vägledarens tjänare”, med andra ord den för flitiga Cafébesökare inte helt okände målaren och konstnären Ivan Aguéli som, i egenskap av muqaddim, d.v.s. ombud för ’Ilaysh al-Kabirs sufiorden, initierade Guénon i sufismen i Paris 1911.

2 reaktioner på ”Svenska flaggans symbolik

  1. Rättelse (vilken nu även återfinns i slutet av inlägget): ’Abd al-Rahman ibn Muhammad ’Ilaysh al-Kabir var visserligen René Guénons shaikh, men det var ‘Abd al-Hadi, ”Vägledarens tjänare”, med andra ord den för flitiga Cafébesökare inte helt okände målaren och konstnären Ivan Aguéli som, i egenskap av muqaddim, d.v.s. ombud för ’Ilaysh al-Kabirs sufiorden, initierade Guénon i sufismen i Paris 1911.

  2. Ping: Svenska flaggans symbolik, del 2 « Café Exposé

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s