John Bauer och andra illustratörer från sagobokens guldålder

John Bauer har med sina oefterhärmliga troll, stjärnbeströdda nätter och djupa skogar lyckats fånga en djupt liggande grundstämning i den svenska folksjälen.

Prinsessan Tuvstarr, älgtjuren Skutt, Vill-Vallareman och andra karaktärer och motiv Bauer blåst liv i, har på ett sällsamt vis fått en egen lyskraft. De har med sin folkviseton liksom förenats med själva den nordiska myllan och lever vidare även bortom populära sagoböcker som Bland tomtar och troll.

John Bauer 1915

Under rubriken ”Ljusprinsessan” mediterar Kurt Almqvist i sin bok Genom tingens portar (1989) kring en av Bauers målningar föreställande prinsessan Bianca Maria och trollen. Han anknyter till hövisk kärleksdiktning:

»L’amorosa Madonna Intelligenza,

Che fa nell’alma la sua residenza,

Che co la sua bieltà m’a’nnamorato…«

»Intelligensen, den kärleksfulla Härskarinnan,

som tar sin boning i själen

och som har erövrat mig med sin skönhet…«

/ Dino Compagni [1], ”L’Intelligenza”

Intellektet – eller anden – i själen är som en vitlysande björk i en mörk barrskog. Eller det är, bland de enbart mänskliga förmögenheterna, som John Bauers lilla sirliga, ljusstrålande prinsessa bland de grova trollen. De betraktar förtjusta denna varelse från en annan värld, uppvaktar henne, friar till henne. Återglansen av hennes sken gör dem mindre dunkla, hennes behag flyter in i deras lemmar och gör dem mindre klumpiga och tunga.

Se där en person med synnerligen väl utvecklad blick för det ”inre” landskapet i ett konstverk!

Visst kan man utifrån en svensk horisont anse att Bauers sagobilder på många sätt är unika, men internationellt sett var han inte ensam. Under den period kring sekelskiftet 1800/1900, vilken kallats ”illustrationernas guldålder”, var flera mycket begåvade konstnärer och illustratörer verksamma inom samtidens så populära folk- och konstsagogenrer. I Norge fanns Erik Werenskiold och Theodor Kittelsen. På andra sidan engelska kanalen Edmund Dulac och Arthur Rackham. Och i Bauers fotspår kom senare Gustaf Tenggren och Einar Norelius.

Tenggren var starkt påverkad av Bauer och dennes nordiska naturkänsla. I egenskap av ateljéchef vid Walt Disney Studios spelade han en avgörande roll vid tillkomsten av tre av de första stora tecknade sagofilmerna: Snövit och de sju dvärgarna (1937), Pinocchio (1940) och Bambi (1942). Särskilt i Snövit finns i miljöer och bakgrundsmotiv en klar prägel av svensk nationalromantik. Disneys tidiga sagofilmer har därför lite tillspetsat uppfattats som de sista utlöparna av den bauerska illustrationsstilen, även om de för att tilltala den amerikanska publiken kom att få en betydligt mer stiliserad form med ett brokigt spektrum färger.

I denna skara av illustra illustratörer intar annars Edmund Dulac en särställning vid sidan om Bauer. Han blev känd genom sina planschbilder till Tusen och en natt. Dulacs fascination för österländsk stil, med inspiration från persisk miniatyrmålning och japanska träsnitt (en influens kallad japonism), har kommit till sin rätt i verk som Omar Khayyams Rubaiyat, Shakespeares Stormen samt i H. C. Andersens sagor. En del av Dulacs sagoskimrande konst finns samlad i Art Passions Dulac-galleri. Missa inte heller John Bauer-avdelningen där.

Uppdatering: Galleriet på sidan Been Publishing, I’m Back kan rekommenderas för rikt illustrerade biografier om Bauer, Dulac, Tenggren och många fler. Tack till Svensson för länken.

[1] Dino Compagni var en av Dantes vänner och tillhörde liksom han I Fedeli d’Amore, ”Kärlekens trogna”.

6 reaktioner på ”John Bauer och andra illustratörer från sagobokens guldålder

  1. Edmund Dulac var ett nytt namn. Gick sedan in på olika sajter med hans bilder, och det var sköna syner asså.

    Bästa sajten var ”Been publishing, I’m back” som har såväl Bauer och Dulac som Tenggren och cirka 100 namn till, illustratörer från den gyllene eran 1850-1950. Rekommenderas.

  2. Läser just nu Viktor Rydbergs ”Fädernas gudasaga”, illustrerad av Bauer.

    Intressant med det fornnordiska kastväsendet; trälar, karlar och jarlar, som instiftades av Heimdal.

    Fascinerande är också Heimdals färd till Midgård som liten gosse i en båt. Påminner om Moses.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s