The Essential René Guénon: Metaphysics, Tradition and the Crisis of Modernity

World Wisdom Books har de senaste åren givit ut en rad samlingsverk – så kallade Essentials – med framstående företrädare för philosophia perennis i modern tid, såsom Ananda K. Coomaraswamy, Frithjof Schuon, Titus Burckhardt, Lord Northbourne och Seyyed Hossein Nasr. Turen har nu kommit till den som lade grunden för hela denna traditionella skola för jämförande religionsstudier – den franske metafysikern och matematikern René Guénon (1886–1951).

The Essential René Guénon

Den nyligen utkomna The Essential René Guénon: Metaphysics, Tradition and the Crisis of Modernity öppnar upp med ett urval kapitel ur de civilisationskritiska verken La Crise du Monde Moderne från 1927 och La Règne de la Quantité et les Signes des Temps från 1945. I detta avseende gör det den identisk med Kurt Almqvists svenska Guénon-antologi I tjänst hos det Enda från 1977, vilken tidigare excerperats i Cafét här och här. Den fullständiga och metafysiskt grundade uppgörelse med den moderna världsåskådningen som här kommer till uttryck har av Julius Evola inte helt oberättigat karaktäriserats som ”den mest seriösa och radikala kritik som någonsin formulerats”.

Redaktör för den aktuella samlingsvolymen är John Herlihy, författare till flera böcker om traditionell intellektualitet och andlighet i den moderna världen, varav den senaste från i mars i år – Wisdom’s Journey: Living the Spirit of Islam in the Modern World – även denna utgiven på World Wisdom Books. Herlihy bör ha haft ett minst sagt styvt jobb att sålla bland Guénons sammanlagt långt över 500 kärnfulla kapitel i 24 volymer, men ser ut att ha lyckats ro hem projektet synnerligen väl.

Många har ställt sig frågan i vilken ordning man egentligen bör ta sig an Guénons ömsesidigt belysande skrifter – vilka alla för övrigt sedan några år tillbaka, tack vare förlaget Sophia Perennis, nu finns översatta till engelska (se förteckning hos Fons Vitae). Det essentiella urvalet i denna antologi kan även indirekt ses som ett av flera möjliga svar på detta. En tacksam och på många sätt givande ingång brukar annars vara de av Guénons böcker som är speciellt inriktade på kosmologi, det vill säga Traditional Forms and Cosmic Cycles, The King of the World, The Reign of Quantity and the Signs of the Times samt Symbols of Sacred Science. The Reign of Quantity and the Signs of the Times utgör dessutom tillsammans med East and West och The Crisis of the Modern World i sammanhållen form alltså Guénons explicit civilisationskritiska bidrag. Uppdatering 091216: För övrigt har nu en komplett svensk översättning av det franska originalet fullbordats Lars Adelskogh under titeln Kvantitetens herravälde och tidens tecken.

Nämnas kan också att The Essential R. G. dessutom är försedd med en introduktion baserad på en föreläsning hållen vid Prince of Wales Institute i London hösten 1994 av Martin Lings, som under flera år agerade personlig sekreterare åt Guénon i Kairo, samt med ett biografiskt appendix taget ur Harry Oldmeadows Journey’s East: 20th Century Western Encounters with Eastern Religious Traditions. Bokens omslagsbild pryds av ett kaklat oktagonalt mosaikmönster från Alhambra i Granada i Spanien.

Utdrag ur förordet

»People today are searching for something, though they may not know what exactly. What they instinctively feel lacking within themselves is precisely what Guénon has endeavored to proclaim and preserve in the hearts of modern-day generations who need not be irrevocably excluded from the knowledge that, since time immemorial, has effectively resolved the mystery of life and provided a sense of wonder. Imagine a sacred wand that has the power to transform existential truths into celestial realities; picture a universal symbol that when gazed upon could raise human consciousness to a higher order of perception, or a word that when remembered could transform nature’s images into archetypal verities of a transcendent order, truths that trace their source and ultimate origin to a Primordial Tradition that leads us back to the edge of time. What Guénon has accomplished is nothing less than the restatement of the traditional doctrines, rites of worship, and universal symbols and planted them as the seeds they were meant to be within the ground of the human soul.«

* * *

»Four adjectives come to mind that help characterize Guénon’s unique style: exactness, intelligibility, harmony, and purity. His writing displays a mathematical precision on all planes, a clarity of language that bespeaks a spiritual intelligence, a harmony of composition that is remarkably consistent throughout his ouvre, and a crystalline purity of style. Glimpses of Guénon the man occasionally shine through his sober, intellectual style, but essentially he remains in the shadows, allowing instead his spirit to shine through the art of his language and the depth of his perceptions.

In order to give some definition and shape to the vast array of subjects Guénon wrote about, ranging from pure metaphysics to the symbolism of the Holy Grail, we have chosen to group selected excerpts of his writings under four headings: the Modern World, the Metaphysical World, the Hindu World, and the Traditional World. Each part has its own clear identity and relevance for today’s readership, and taken together they provide a point of departure for readers who have enduring questions about the source and true nature of metaphysical knowledge, the role of the world religions in preserving the traditional doctrines, and the means and methods of spiritual realization.«

Innehållsförteckning

Preface by John Herlihy

Introduction by Martin Lings

PART 1: THE MODERN WORLD

1.  The Dark Age [The Crisis of the Modern World]

2.  Sacred and Profane Science [The Crisis of the Modern World]

3.  A Material Civilization [The Crisis of the Modern World]

4.  Introduction to The Reign of Quantity and the Signs of the Times [The Reign of Quantity and the Signs of the Times]

5.  Quality and Quantity [The Reign of Quantity and the Signs of the Times]

6.  The Postulates of Rationalism [The Reign of Quantity and the Signs of the Times]

7.  The End of a World [The Reign of Quantity and the Signs of the Times]

8.  Civilization and Progress [East and West]

PART 2:  THE METAPHYSICAL WORLD

9.  Eastern Metaphysics [Studies in Hinduism]

10.  What is Meant by Tradition? [Introduction to the Study of the Hindu Doctrines]

11.  Essential Characteristics of Metaphysics [Introduction to the Study of the Hindu Doctrines]

12.  Metaphysical Realization [Introduction to the Study of the Hindu Doctrines]

13.  Sanātana Dharma [Studies in Hinduism]

14.  Some Remarks on the Doctrine of Cosmic Cycles [Traditional Forms and Cosmic Cycles]

15.  Foundation of the Theory of the Multiple States [The Multiple States of the Being]

16.  The Realization of the Being through Knowledge [The Multiple States of the Being]

PART 3:  THE HINDU WORLD

17.  On the Exact Meaning of the Word ”Hindu” [Introduction to the Study of the Hindu Doctrines]

18.  Perpetuity of the Veda [Introduction to the Study of the Hindu Doctrines]

19.  The Law of Manu [Introduction to the Study of the Hindu Doctrines]

20.  Principles Governing the Institution of Caste [Introduction to the Study of the Hindu Doctrines]

21.  Yoga [Introduction to the Study of the Hindu Doctrines]

22.  General Remarks on the Vedānta [Man and His Becoming According to the Vedānta]

23.  The Vital Center of the Human Being: Seat of Brahma [Man and His Becoming According to the Vedānta]

24.  The Degrees of Individual Manifestation [Man and His Becoming According to the Vedānta]

25.  Buddhi or the Higher Intellect [Man and His Becoming According to the Vedānta]

26.  Final Deliverance [Man and His Becoming According to the Vedānta]

PART 4:  THE TRADITIONAL WORLD

27.  Kabbalah [Traditional Forms and Cosmic Cycles]

28. The Symbolism of the Grail [The King of the World]

29.  Islamic Esoterism [Insights into Islamic Esoterism and Taoism]

30.  Taoism and Confucianism [Insights into Islamic Esoterism and Taoism]

31.  Rite and Symbol [Perspectives on Initiation]

32.  The Symbolism of Weaving [The Symbolism of the Cross]

33.  The Sword of Islam [Symbols of Sacred Science]

34.  The Heart and the Cave [Symbols of Sacred Science]

35. Initiatic Affiliation [Initiation and Spiritual Realization]

36. True and False Spiritual Teachers [Initiation and Spiritual Realization]

Conclusion to Introduction to the Study of the Hindu Doctrines [Introduction to the Study of the Hindu Doctrines]

Appendix 1: Biography of René Guénon

Appendix 2: The Works of René Guénon

List of Sources

Biographical Notes

Index

Dela med dig till andra » Inlägg via e-mail » Inlägg via RSS » Kommentarer via RSS

16 reaktioner på ”The Essential René Guénon: Metaphysics, Tradition and the Crisis of Modernity

  1. Läs mytforskaren Joseph Campbells böcker, så mycket klarare och tydligare. Våra myter och symboler är i själva verket representationer av inre tillstånd. JMF Eden, ormen och de två träden.

  2. Skeptisk: Välkommen tillbaka till Cafét. Tyvärr kan jag inte hålla med dig angående Campbell, även om han erkänner värdet av myter. Frågan är om inte Campbells jungianism gör mer skada än nytta när man börjar intressera sig för symbolism.

    Som jag nämnt tidigare så tar Guénon itu med Jungs teorier i kap. 5 i Symbols of Sacred Science, ”Tradition and the ‘Unconscious'”. Han talar om ”false spirituality” och ”much more subtle confusion [than Freud]” och menar att Jung gör det fatala misstaget att behandla den psykiska nivån som om den vore metafysisk och andlig. Guénon går även hårt åt psykoanalysen i The Reign of Quantity.

    Jung och hans drömanalys kritiseras dessutom ingående av Titus Burckhardt i kap 2.V i Mirror of the Intellect. Burckhardts text refererar även till ett brev från Frithjof Schuon, vilket kan vara värt att citera ur:

    People generally see in Jungism, as compared with Freudism, a step towards reconciliation with the traditional spiritualities, but this is in no wise the case. From this point of view, the only difference is that, whereas Freud boasted of being an irreconcilable enemy of religion, Jung symphathizes with it while emptying it of its contents, which he replaces by collective psychism, that is to say by something infra-intellectual, and therefore anti-spiritual. In this there is an immense danger for the ancient spiritualities, whose representatives, especially in the East, are too often lacking in critical sense with regard to the modern spirit, and this by reason of a complex of ‘rehabilitation’; also it is not with much surprise, though with grave disquiet, that one has come across echoes of this kind from Japan, where the psychoanalyst’s ‘equilibrium’ has been compared to the satori of Zen; and there is little doubt that it would be easy to meet with similar confusions in India and elsewhere.

    Samma passage finns även översatt till svenska av Kurt Almqvist (I tjänst hos det Enda, not s. 99).

  3. Tack. Tänkte att jag ska titta in i grottan och se vad som händer:) Det var väl inte heller oförväntat att Campbell inte faller dig i smaken:) För när vi talar om rätt eller fel är det alltför ofta en fråga om smak och ingenting annat. Guénon och de andra traditionalisterna har en kritisk syn av allt som inte passar in i deras bild av ”äkta spiritualitet”. Det Campbell påvisar är att många myter är universella och har uppstått på vitt skilda platser och tider under den mänskliga historiens gång. Exempelvis myten om Eden, ormen och de två träden; trädet vars frukt gav Adam och Eva kunskap om gott och ont och trädet vars frukt ger evigt liv. Campbells tes är att dessa platser inte på något sätt är fysiskt existerande platser, som den kristna världen på allvar så länge trott, utan att de är symboler för människans inre metamorfos. Nycklar för att nå vår buddhanatur, nirvana eller fana. Så långt är jag med honom. På samma sätt är inte de mytologiska berättelserna om Marias Jungfrufödsel, Moses delande av röda havet osv.. (Jmf Kolakowski)

    ”Jung gör det fatala misstaget att behandla den psykiska nivån som om den vore metafysisk och andlig”

    Intressant och jag har hört liknande argument från samma håll. Vad är andligt? Ska vi definiera det enligt traditionalisternas principer så är väl andligt bara de få människor som besitter sådan hög intellektuell status att de kan kalla sig själva andliga. På samma sätt som en professor eller en lärd anser sig ha ”större rätt” att uttala sig om kunskap och andlighet än någon annan. Därför måste vi också på samma gång enas om att alla definitioner är relativa och subjektiva. Vidare. Det lämnar oss kvar med åsikter, din åsikt om kunskap och min åsikt om kunskap. Inte mer än så.

  4. Skeptisk; Campbell går knappast att jämföra med Guenon när det kommer till symbolism , Guenon belyste dem från insidan i en koherent syntes, Campbell var snarare en populariserare av symbolism och myter och hade bara kapacitet att studera dem från utsidan sas.

    Harry Oldmeadow ger kritik åt Campbell i sin ”Journeys East”;
    ”There is much in Campbell`s work which is unattractive: a deep-seated animus towards and dismissal of the great Occidental monotheisms and more generally a hostility to instituionalized religion which is often treated in simplistic terms and in strident tone; a facile and tedious diffusionism often asserted with little or no scholarly support; a tendency to surrender to glib dichotomies which did little to mask his own prejudice; an inability to understand the ways in which his own American background limited his intellectual horizons; a sometimes sentimental and psychologistic reading of Vedantic monism (a common failing amongst self-styled American Vedantins!); an appropriation of mythic materials which, from one vantage point, might be seen as a form of cultural imperialism; an oscillation
    between the extremes of Orientalist romanticism and a recoil into Western prejudices(most clearly evidenced in his wildly fluctuating perceptions of Indian society-his stereotypical misunderstanding of the caste system,for instance); the reduction of metaphysics to a purely psychic realm (a reduction more severe and more facile than we find in Jung,Zimmer or Eliade); a covert strain of anti-Semitism (more openly expressed in his personal life) One can see something of Campbell`s simultaneous insight and myopia in a characteristic claim such as ”religion is a misinterpretation of mythology” Then , too ,there is something offensive in Campbells`s collusion in the popular perception of him as a jnanin-and here one is reminded of another highly talented popularizer who was all too often mistaken for a sage, Alan Watts. Campbell`s work has attracted a good deal of scholarly criticism, some of it no doubt deriving from the intellectual snobbery of more highly specialized academic sholars but much of it cogent.”

  5. mleow: först och främst; Det stämmer säkert att Campbells förståelse av traditioner och dess symboler begränsades av flera faktorer som Harry Oldmeadow nämner. (Även om jag inte övertygas av det han påstår bara för att han är akademiker och förmodligen även traditionalist själv;dvs opartisk) Det hindrar iallafall inte mig från att uppskatta hans gärning på samma sätt som jag kan uppskatta Guénons så lysande civilisationskritik. Samtidigt kan jag också hävda, som kritikerna av Campbell gör, att Guénons stränga, elitistiska, intellektuellt, matematiska sätt som nästan närmar sig det absurda att beskriva andlighet på är mycket skadligare än Campbells försök att popularisera mytologin. Där Campbell ser sin uppgift att levandegöra mytologin och dess skatter åt en modern människa som inte längre besitter kunskapen drar Guénon åt andra hållet, han vill återigen dölja den, förvara den, låsa in den, behålla den och endast dela den med ett fåtal. Självklart finns det risker och faror med att dela med sig av denna typ av kunskap, Madame Blavatsky och teosoferna kanske är exempel på detta. Rädslan att vilseleda, att förväxla det psykiska med det andliga osv. Utan denna rörelse, utbytet av insikter, mötet på djupet bortom ytlig bokkunskap eller ingrodda roller, dör det andliga, alltför ofta i traditionens namn. Vi kan se det i alla typer av traditionella uttrycksformer och konster. Ta kampsporten där karaten blir en serie inövade slag och regler utan spontanitet, ta poesin där mycket av det som produceras är högtravande, konstlat och krystat, ta dansen.. osv. Ett riktigt möte, vare sig det är i det fysiska eller artificiella, består av ett utbyte där parterna inte har som första mål att vinna en argumentation för att bekräfta en statisk identitet eller kunskap utan där bägge sidorna underkastar sig möjligheten till utveckling, dvs ny kunskap och information.

  6. Kvantitetens Herravälde och Tidens Tecken är nog den mest förkrossande och absolut mest skrämmande läsning man kan göra. Helt skoningslöst rycker den bort alla moderna slöjor. Det är nästan så att man tvekar om man vågar läsa den i sin helhet; om man orkar bära tyngden av sanningen och dess konsekvenser och hur man därefter ska förhålla sig till sig själv och omvärlden.

  7. Eden är inte bara ett ”subjektivt tillstånd”, det är även ett objektivt sådant.

    Vad många som läser Guénon tycks missa är det högst ”positiva” budskap som står att läsa – inte bara mellan raderna, utan även klart uttryckt. Mycket av det han skrivit har kommit till det allmäna (relativt sett…) medvetandet via den s.k. ”traditionella skolan” (om han ”grundade” den är en annan fråga och vad han hade haft för omdöme om dess utveckling ytterligare en…), men alltjämnt måste den som intresserar sig för Guénons verk fråga sig om det som presenteras som en fortsättning på detsamma egentligen står i samklang med detta verks djupast liggande principer (här måste man också fråga sig varför Guénon skrev det han skrev – och ha i åtanke att det var ganska länge sedan… Principerna ändras inte, applikationen av dem av nödvändighet). En samvetsgrann läsare får nog snarare konstatera att det finns ett antal punkter där så ej är fallet.
    Så: för all del, läs introduktionsvolymer, lyssna på ”auktoriteter”, men blunda inte för reella skiljelinjer.

    Anonym: Det finns en ”väg”…

  8. A: så du anser att Eden eller Paradiset är en fysiskt existerande plats som människan kan uppleva med sina sinnen?

    När du säger det så kommer associationer till filmen ”The Fountain” och den historia, vari spanjorerna söker efter ett Eldorado en stad helt och hållet byggd av guld undangömd någonstans i de sydamerikanska djunglerna. De visa shamanerna tycktes roade av spanjorernas ständiga yttre sökande.

  9. Du måste se det ”yttre” med dina ”inre” ögon. Ingenting är ”bara fysiskt”. Paradiset finns kvar på jorden men är fördolt, som Böhme säger. Därmed inte sagt att det inte kan finnas platser som också står i en speciell relation till denna ”rena jord”. Så: inte fysiskt så som du menar det, men alltjämt objektivt existerande.

  10. Går det inte emot traditionell lära att påstå att ”paradiset finns kvar på jorden”? Enligt traditionellt synsätt existerar paradiset och helvetet efter döden…

  11. Traditionell lära syftar just till att återföra människan till sitt ursprungliga tillstånd, och detta ”i livet”, så för de som återvänt dit kan paradiset vara en realitet redan på jorden. Döden tillför ingenting, den kan däremot ta bort något.

  12. Frid!

    Jag välkomnar alla intresserade att läsa den översättning jag just fullbordat av René Guénons ”Le Règne de la Quantité et les Signes des Temps”, på svenska ”Kvantitetens herravälde och tidens tecken”. Översättningen finns att läsa på min hemsida, http://www.hylozoik.se, följ den inre länken till Veidos.
    Med vänlig hälsning

  13. Frid

    En komplett svensk översättning av ”Le Règne” är minst sagt en imponerande bedrift. Något motsvarande är svårt att finna. Vågar man månne hoppas på att någon gång få se den i tryckt form?

  14. Frid!
    Vi skall hoppas på och rent av planera för en tryckt utgåva. Men detta brådskar inte. Det mest angelägna just nu är att flera kompetenta bedömare granskar översättningen och sedan ger sina omdömen, både allmänna och ifråga om enskildheter i texten. Givetvis är Café Exposé välkommen att deltaga i detta granskningsarbete.

    Vänliga hälsningar
    Lars Adelskogh

  15. Adelskogh: Det låter definitivt som en vettig och lovvärd plan. Ett bidrag till granskningsarbetet ifrån Caféts domäner borde givetvis vara högt prioriterat. Tyvärr är det dock inte möjligt att utlova något i dagsläget – hur gärna man än skulle önska. Vi får helt enkelt lämna det öppet. Det finns redan en rad andra sysslor som pockar på uppmärksamhet.

    Ars longa, vita brevis

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s