Tage Lindbom om Människoriket och den nutida, post-kristna ”treenigheten”

Termen Regnum hominis användes av ”den vetenskapliga revolutionens” starkt antimetafysiskt inriktade förkämpe Francis Bacon (1561–1626), för att beskriva ett samhällstillstånd där människan genom empiricistisk profanvetenskap har erövrat och betvingat naturen, och därigenom satt sig själv istället för Gud som högsta och självtillräcklig princip. Den som kanske bättre än någon annan har lyckats med att ringa in och definiera detta ominösa ”Människorikes” innebörd, framväxt och skilda, förhärskande uttrycksformer är Tage Lindbom (1909–2001) i ett flertal böcker med början i Sancho Panzas väderkvarnar 1962.

Direkt avgörande för att skänka klarhet och fasta konturer åt Lindboms andliga uppvaknande – att han fann vad han kallat ”porten i muren” – var läsningen av Kurt Almqvists (1912–2001) till synes oansenliga lilla studie Den glömda dimensionen, publicerad 1959. I denna presenteras philosophia perennis för en svensk läsekrets på ett hittills oöverträffat sätt. Redan i första fotnoten i Den glömda dimensionen förekommer en referens till en artikel av filosofen och folkbildaren Alf Ahlberg (1892–1979) med titeln ”Regnum hominis” från tidskriften Samtid och framtids januarinummer 1946 om det paradoxala i att människans förmenta världshistoriska ”befrielse” tvärtom slår över i sin motsats: ”Världshistorien är full av sällsamma paradoxer, men kanske är dock denna den egendomligaste av dem alla.” Ahlberg föregriper alltså här på latin vad Lindbom hädanefter betecknar som ”Människoriket” och i nedanstående utdrag ur Demokratin är en myt från 1991 kärnfullt preciserar som den nutida, post-kristna ”treenighetens” pseudometafysiska dimension.

Alf Ahlberg kom sedermera i sin tur att läsa och recensera Lindbom, om vars Mellan himmel och jord (1970) han skrev att det var en ”betydande i högsta grad läsvärd och tänkvärd bok” och att ”man måste beundra författarens moraliska mod” (Dalademokraten 700622). Han såg Lindboms bok som en stridsskrift mot den oandliga kapitalismen och dess följdföreteelse den sekulariserade socialismen och sade sig ”i mångt och mycket” dela den grundsyn Lindbom gav uttryck för. Dock frågade han om inte Lindbom i tysthet pläderade för en ny ”ludditism” (revolt mot maskinerna).

Apropå Alf Ahlberg så har han bland sina många skrifter inte minst publicerat betraktelser kring modern teknik i Teknikens himmelsfärd (1960), Humanism i atomåldern (1974) och Människan och den moderna tekniken (1978). Han har även översatt ett icke ringa antal anmärkningsvärda böcker till svenska, däribland Hugo Balls Dionysios Areopagita (1960), Huston Smiths Mänsklighetens religioner (1966), Mircea Eliades Heligt och profant (1968), Eugen Herrigels Zen i bågskjutningens konst (1975), Hugo M. Enomiya-Lassalles Zen-meditation för kristna (1977) samt C. S. Lewis’ Kan man vara kristen? (1978), Den stora skilsmässan (1978) och Tankar kring Psaltaren (1979; tillsammans med Sigfrid Estborn).

Utgången av det andra världskriget innebar inte blott en yttre, militär seger utan också en seger i inre mening. Mänskligheten ställdes nu inför valet mellan det onda, fascismen, och det goda, den av segerherrarna förkunnade ordningen. Denna förkunnelse av det godas seger över det onda var det manipulativa uttrycket för den principiella förintelsen av det traditionella och därmed det andliga som en existentiellt verkande kraft. Ideologiskt uttryckt var det en förintelse av konservatismen.

Den segrande ordningen kan uttryckas som en ”treenighet”: Människoriket, Modernismen, Demokratin. Människoriket uttrycker den allmakt, som den fria och jämlika människan i sin gränslösa endimensionalitet tilldelat sig själv. Att betvivla och bestrida denna ordning är hädelse. Ingen högre makt finns, som kan sätta en gräns för den mänskliga allmakten och utkräva ett ansvar vid ett gränsöverskridande. Människoriket är principiellt den totala Gudlösheten. Människoriket är ”treenighetens” pseudometafysiska dimension.

Den värld, i vilken Människan ska härska, uppfattas som evig och gränslös i tid och rum, ett existentiellt flöde utan ursprung och utan mål. Därmed återstår för människan endast en lösning av sitt identitetsproblem: att vara identisk med sig själv. Vare sig hon vill det eller ej, sluter hon sig inne i sig själv, och i denna sin autism kan hon ej passera sig själv, förena sig med någon eller med något utanför sig själv. Hon är sin egen fånge, och detta kompenserar hon genom narcissism: spegelbilden av sig själv och sina idoler. Hon är dömd till en subjektivism, horisontlös och tidlös, oförmögen till ett objektivt svar på sina frågor. Ty alla frågor leder till att hon, som den teologiske existentialisten Bultmann säger, kastar sig själv i sina egna armar. I detta tillstånd, då tids- och rumsbegreppen upphävs, då det historiska förlorar sin djupare mening, möter vi ”treenighetens” ontologiska dimension, Modernismen.

Hur utövar då människan makten i sitt rike? I tillvarons existentiella flöde finns inga stödjepunkter, det absoluta har ersatts av det relativa, och därmed måste det kvalitativa underordna sig det kvantitativa. Människan har ett administrativt styrmedel, statistiken, och ett maktmedel, voteringarna. Världen har ställts, vare sig den vill det eller inte, under en maktprincip. Lika obönhörlig som Guds vilja under trons sekel är nu majoritetens herravälde över minoriteten. Men Guds vilja är alltid förenad med barmhärtighet och nåd och förlåtelse. Majoritetens vilja däremot är ovillkorlig. Till ”treenighetens” pseudometafysiska dimension, Människoriket, och till dess ontologiska dimension, Modernismen, fogas en tredje, den nakna fysiskt-politiska makten, Demokratin. Ty i detta modernistiska, demokratiska Människorike tvingas vi att votera om allt – även om Rättfärdigheten. Och vad gör vi då med de rättfärdiga minoriteterna?

– Tage Lindbom, Demokratin är en myt, kap. XII (s. 84–85)

Relaterade inlägg

Dela med dig till andra » Inlägg via RSS » Kommentarer via RSS

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s