”Bitar av månskensnatt” – Ivan Aguéli om symbolism, skönhet och konst

Efter en längre tids uppehåll mjukstartar vi nu här i Cafét med att begrunda några av målaren och mystikern Ivan Aguélis mer minnesvärda betraktelser om symbolism och skönhet i den orörda naturen, samt vilken roll konsten kan spela för att kontemplera dennas underliggande enhet, harmoni och jämvikt.

Enkelheten och den rena, omedelbara friskheten tillsammans med de återkommande självbiografiska inslagen talar för att Aguélis insikter om detta har karaktären av spontana ingivelser och intuitivt skådande. Betraktelsernas värde ligger inte blott i deras andligt-doktrinära innehåll, utan inte minst i de osvikligt klara, poetiska formuleringarna. Form och innehåll ingår här i en oupplösligt förädlad förening, som om orden ympades fram i ögonblicket för deras yttrande genom en oförmärkt alkemisk process – outrannsaklig och för evigt förborgad för det kvantifierande, rationella förnuftet. Aguélis syn på det konstnärliga uppdraget finner sammanfattningsvis sin kanske allra bästa formulering i hans eget diktum ”Man är aldrig nog exakt, nog enkel och nog djup” (ur ett brev till Richard Bergh 1915).

Här följer några fler av Aguélis betraktelser på detta tema.

»A propos symbolism tager jag mig friheten att göra en kanske något banal anmärkning. Att varje sak – färg, ljud i musiken eller språket, figur, siffra o.s.v. – symboliserar flera högst olika, vanligen diametralt motsatta idéer. Och det är vanligen platsen uti kompositionen, som bestämmer, så att säga väljer, vad saken i fråga betyder för tillfället. För övrigt inom den verkliga symbolismen är intet godtycke möjligt. –––––«

– Ur ett brev till Richard Bergh, Paris 16 mars 1893

»Ett konstverk är en ny varelse, som inte bara har en själ, men en dubbel själ. (Konstnärens själ och naturens själ, fader och moder) ––– Vår själs ädlaste förmögenheter är på väg att förtvina (genom positivismen) – man måste reagera. Man måste på nytt odla hos oss själens högre egenskaper. Man måste på nytt bliva mystiker. Man måste lära sig att kärleken är källan till all förståelse. ––– En enda kärlek är ännu lovlig, den till konstverken. Låt oss kasta oss på denna sista räddningsplanka! Låt oss bliva konstens mystiker!«

– Ur ett brev till Richard Bergh, 10 oktober 1893

»Det är storartat jag vågar inte tala därom, det är alltför vackert.– Vilken stil, vilken klarhet, vilket liv. Det är den förebildliga berättelsen. Jag förutsätter att det finns en dold mening därunder ty grupperingen av symbolerna etc. är fullständigt i överensstämmelse med vetenskapen om motsvarigheterna som [är] universell. Det är ett igenkänningstecken på den heliga litteraturen att var och en där finner vad han söker. Den profane tidsfördriv, den vise visdom, esteten skönhet och religion.«

– Om Tusen och en natt ur ett brev till Werner von Hausen från Mazasfängelset 17 maj 1894

»Jag har i själva verket inte mer än ett nöje. Den schweiziska himlens förvånansvärda, underbara blåa färger. Metalliska, extraordinära färger. Underliga silvertoner. Silversvart, silvergrått, silversammet. Bergen likna vita, orörliga moln: De branta stupen fånga solljuset på samma sätt som genomskinliga pokaler innesluta gyllne viner, vilkas nyans växlar var tjugonde minut. ––– Du vet att jag inte kan måla borta från naturen. Inte möjligt. Jag måste förbrödra mig med naturen för att kunna börja måla. Nu har jag långa soldränkta år i mina ögon. Jag kan kopiera vad som helst, jag kan studera målningen som jag skulle studera ett språk, vilket som helst. Jag har gjort mycket vackra ting, men inte i Paris. Borta från staden, borta från världen skall jag ännu göra det. Målaren lever ännu«

– Ur ett brev till Marie Huot, Genève 24 februari 1910

»Låt oss återvända till landskapet. Vi har konstaterat att övermåttan av ljus ger det den aspekt av sagolik illusion som är dess särmärke och att man har känslan av att vandra omkring bland ting som inte alls är sanna. Allt är utanför det vanligas sfär. Varje dag, nej varje timme, ser man på nytt samma ting som om man såge dem för första gången. Sålunda upphör blicken aldrig att vara jungfrulig och frisk som Houris i de himmelska trädgårdarna, och själen åldras aldrig. Det är den oupphörliga föreningen av motsatser som ger en att dricka ur Ungdomens källa, ty världen återfinner sin ursprungliga natur av renhet och oskuld genom att antiteserna löses upp i himmelsk frid. Jorden har ett glitter som ett krusat hav. Det lätta och genomskinliga elementet, luften, är orörligt och tungt. Solen, som man har just ovanför huvudet, omger en överallt som en uppretad guds straff, och skuggan existerar inte. I stället för skuggor finns det bitar av månskensnatt.«

– S. 62 i artikeln ”Pages dédiées au Soleil” (Sidor tillägnade Solen), La Gnose, Paris 1911

»Bara jag kommer ur de förbaskade städerna, ensam med naturen, blir jag genast frisk o. duktig igen. Men det är ett besynnerligt göra landskapsmålning. Man glömmer bort allting.«

– Ur ett brev till Ehrnfried Nyberg, Île St Ouen 17 juni 1913

»Målarkonsten är inte ett hädiskt försök att göra något bättre än skaparen, utan ett sätt att förstå hans verk och att finna skaparen i skapelsen, att se enheten, harmonien och jämvikten i tingens och skenvärldens mångfald.«

– Ur Några ord om målarkonstens väsen och värde

»Har minst sju år levat utom all europeisk tankegång. Många europeer hava försvunnit spårlöst i Orienten, Islams, Indiens o. Chinas, o. detta är både lätt o. angenämt. Men då man nu är målare, så är man det för en längre tid, d. v. s. så länge man har ögon i skallen. Därför lärde jag mig att ha orienten med mig invärtes i alla väder.«

– Ur ett brev till Knut Åkerberg, Barcelona 28 juni 1917

Fotokälla: 3rd foundation/Sean Foreman

Dela med dig till andra » Inlägg via RSS » Kommentarer via RSS

13 reaktioner på ””Bitar av månskensnatt” – Ivan Aguéli om symbolism, skönhet och konst

  1. Hm, någon motsvarighet till Aguéli inom filmkonsten… Det skulle kanske vara någon japansk regissör då?

    Även om det väl inte finns någon sakral norm för rörliga bilder så betyder ju inte det att det inte går att göra väldigt vackra och sublima filmer. BBC:s påkostade naturdokumentärserie Planet Earth (se trailer nedan) rekommenderas t ex enligt uppgift av Seyyed Hossein Nasr.

    Aguélis betraktelser handlar ju annars i hög grad om det dialektiska förhållandet mellan hans andliga väg och hans konstnärskap som personligt ”kall”, eller med andra ord vad man betecknar med sanskrittermen svadharma. I den bemärkelsen skulle det nog mycket väl kunna finnas någon filmregissör som på motsvarande sätt så att säga helt och fullt kan komma till sin rätt i och genom just detta värv. (Guénon har skrivit upplysande om svadharma i artikeln ”Initiation and the Crafts”. Detta verkar ha en direkt bäring på just Aguélis fall, och då i kontrast till förklaringsmodeller som istället bottnar i en modernistisk genikult.)

  2. Jag läser just nu Axel Gauffins monografi om Olof Sager-Nelson (1945). Innehåller en del ny info om Aguéli som jag inte påträffat på andra ställen, t ex att Albert Engström tyckte att Aguéli var en bluff.

  3. Albert Engström kände, eller trodde sig känna, Olof Nelson väl. Han har mer än en gång skrivit om honom, och Nelson själv har biktat sig för vännen i förtroendefulla, stundom gripande brev. Och likväl har man en känsla av att han innerst inne inte förstod denna med hans egen så olikartade natur. I sin bok Adel, präster, smugglare, bönder skriver Albert Engström: ”Otto Holmström var med all säkerhet mera konstnär än dessa båda – Olof Sager-Nelson och Ivan Aguéli – som emellertid läto tala om sig på grund av en excentricitet som var rätt medveten.”

    Gauffin, ”Olof Sager-Nelson”, 1945, s. 117

  4. Att konstnären Aguéli i viss mån medvetet odlade en excentricitet är väl i och för sig ganska vedertaget. Under en tidig Paris-vistelse ville han ju dessutom ge sken av att vara av adlig börd.

    I det stora hela är det väl dock mer troligt att inslagen av förställning hos Aguéli mer står i överensstämmelse med malamatiyyas ideal, vilket ju istället har udden riktad mot falsk fromhet. (Jag tänker på sådant som hans kringflackande, hans kroniska fattigdom samt den omständighet som översättaren till hans artikel ”Universality in Islam” noterar: att Aguéli ofta skrev sina texter under pseudonym). Att hävda något annat förleder nog bara den som vill bli förledd.

    På sätt och vis är och förblir väl Aguéli/Abdul Hadi ett mysterium, men han har ju apropå detta passande nog också sagt att ”Min konst skall en dag förklara mitt livs excentriciteter”…

  5. Apropå ‘sakral’ film så är väl det något Bressons filmer brukar kallas. Men det är väl lite oklart i vilken mening det ska förstås.

  6. Jo, men denna Viveca Wessels bild av Aguéli som helt ointresserad av framgång stämmer inte. Han var mycket glad när han fick ställa ut en tavla på Nationalmuseum. Jag har samlat några citat som tyder på att han vill ha erkännande. Men han hade väl en inre brottning kan jag tro. Varje gång jag läser om Gauffin hittar jag nya saker.

  7. Nu har jag läst delar av Aguélis artikelserie El Akbariya i Il Convito. Jag blev förvånad när jag fann att Aguéli hyllar Darwin och tycks tro på evolutionsteorin. Han uttrycker stolthet över att Ibn Arabi hade ”upptäckt” evolutionen 600 år före Darwin.

    Ibn Arabi evoluzionista
    Egli, nelle sue piu importanti opere d’occultismo e di simbolismo, dice testualmente:
    “… Le cose create si combinarono fra di loro; il loro abbassarsi consistè nel loro elevarsi, e l’elevarsi nell’abbassarsi [1]. I minerali si trasformarono in piante, le piante in animali, gli animali nel genere umano e questo in minerali. Tutto fu moltiplicato con tutto, la forza si manifesto con l’azione …”
    Ecco l’espressione piu semplice della teoria dell’evoluzione e della circolazione della material. E fu emessa or sono sette secoli e solo ai nostri giorni, in questo secolo di Saturno, fu sviluppata ampiamente da qualche sommo naturalista, Darwin fra i primi. Ora e appunto parlando di Saturno, del suo ufficio e delle sue influenze, che il gran maestro ha detto quelle parole profunde che abbiamo riportato. Sarà caso, spirit profetico o senso dell’armonia universal, como volete, ma il fatto è questo e lo dobbiamo rilevare.
    [1] Vuol dire: l’involuzione e l’evoluzione. I teosofi le rappresentano con la célèbre figura dei due triangoli sovrapposti, che sono ancor chiamati il sigillo di Salomon.

  8. Här är den svenska översättningen:

    Evolutionisten Ibn Arabi

    I sina viktigaste verk om ockultism och symbolism säger han ordagrant:

    ”… De skapade tingen sammansattes sinsemellan; deras nedsänkning bestod i deras upphöjelse och upphöljelsen i nedsänkning [1]. Mineralerna förvandlades till växter, växterna till djur, djuren till människosläktet och detta till mineral. Allt mångfaldigades med allt, kraften manifesterades med verkan…”

    Här har vi evolutionsteorin och teorin om materiens cirkulation i sitt enklaste uttryck. Och den utgavs för nu sju århundraden sedan, och först i våra dagar, i detta Saturnus’ århundrade, utvecklades den utförligt av några av de främsta naturforskarna, Darwin bland de första. Men det är just på tal om Saturnus, om hans ämbete och hans inflytanden, som den store mästaren har yttrat dessa djupa ord, som vi har anfört. Det må vara tillfällighet, profetisk ande eller sinne för den universella harmonin, men detta är faktum och vi bör framhålla det.

    [1] Det vill säga: involutionen och evolutionen. Teosoferna framställer dem med den berömda bilden av två trianglar, den ena lagd på den andra, vilka också kallas Salomos insegel.

  9. Omar: Ja, Aguélis referens till Darwin framstår onekligen som lite märklig och malplacerad. Å andra sidan verkar evolutionsläran ha varit en odiskutabel hörnsten i kretsar närstående teosofin innan Guénon framlade sina oemotsägliga vederläggningar. Samtidigt indikerar ju Aguéli i sin fotnot om involution/evolution att han snarare verkar ha ett vertikalt, emanationistiskt/”nyplatonistiskt” synsätt, symboliserat av Salomos insegel.

    Aguélis syn på evolutionsteorin, och i vilken kontext han uppfattar den i, antyds det ju också något om i Farid Nur ad-Dins engelska översättning av artikeln om islams universalism i La Gnose, där Abdul Hadi/Aguéli skriver:

    I hereby allow myself to emphasize that Cosmic Charity presents an inverse line of progression when compared to material evolution, as it is commonly called. (s. 144)

    Jag har annars inte lyckats att lokalisera källan till Ibn ʿArabī-citatet. Möjligen kommer det från ʿUqlat al-mustawfiz (som är en av de tre småskrifterna i H. S. Nybergs pionjäröversättning till tyska 1919 i Kleinere Schriften des Ibn al-Arabī ). Men även Ibn Khaldūn lägger fram vad som framstår som en snarlik ”evolutionsteori” i sin Al-Muqaddima/Prolegomena. Han verkar i sin tur bygga vidare på Ikhwān al-Safā’s kosmologiska schema. Detta har en temporal aspekt, vilket lätt kan förväxlas med den moderna evolutionsteorin, men i själva verket skiljer det sig på avgörande punkter (vilket S. H. Nasr visar i An Introduction to Islamic Cosmological Doctrine, s. 71–74).

    Annars brukar ett känt Rūmī-citat ur Mathnawi felaktigt åberopas som förment evidens för ett föregripande av den moderna evolutionsläran. Dr Rodney Blackhirst benar ut detta i artikeln ”Evolutionism and Traditional Cosmology” (pdf).

    Det verkligt centrala i Aguéli-citatet, och som också har en bäring på hans andliga liv, är ju hursomhelst symbolismen i Salomos insegel, till skillnad från det tämligen flyktiga och något oprecisa omnämnandet av evolution. Möjligen kan de två trianglar som inseglet utgörs av sägas korrespondera med begreppsparet nödvändighet–vilja som Aguéli laborerar med i inledningen till ovan nämnda La Gnose-artikel.

    Och om den förfranskade stavningen av hans efternamn möjligtvis skall få en att associera till vatten, aqua, så är detta i sådana fall minst sagt passande med tanke på vad Martin Lings/Abū Bakr Sirāj ad-Dīn skriver om å ena sidan vatten såsom den naturliga symbolen för den lägre triangeln i inseglet och islām som dygd (i kapitlet ”The Seal of Solomon” i The Book of Certainty) – liksom motsvarande koncept i taoistiska urkunder – och å andra sidan om Livets källa i kapitlet ”The Heart” i What is Sufism? vilket behandlar Guénons (och alltså ursprungligen Aguélis) begrepp Den Högsta Identiteten (eller med andra ord tawhīd, ”förverkligande av Enhet”). Den senare av böckerna bygger dessutom på den dubbla symbolismen eller ”tidvattenvåg” från Enhet till mångfald tillbaka till Enheten vilken utgörs av Salomos sigill och som det alluderas till i al-muqatta’āt, d v s de gåtfulla bokstavssymboler som föregår en fjärdedel av Koranens suror. (Och den ryska namnformen av John, Ivan, brukar ju för övrigt i legender som den om Ivan Lejonriddaren förknippas med just upptäckten av Livets källa!).

    I kapitlet ”The Heart” i What is Sufism? skriver alltså Lings angående islamisk mystik och den primordiala symboliken i Salomos sigill:

    These Quranic descriptions, while serving to remind the soul that Paradise is intensely desirable, serve also to re-endow life on earth with a lost dimension; and here lies a significant aspect of Sufism, already hinted at in connection with Islam’s claim to be a restoration of the primordial religion. It goes without saying that this claim is above all justified — we might even say only justified — in virtue of Islamic mysticism. Every form of mysticism begins with a quest for the ‘primordial state’, since this state means human perfection which is the only basis for the spiritual ascent. But the perfection envisaged, although essentially always the same, is not always ‘primordial’ in its details. What distinguishes Islamic mysticism from many others is that it looks for its ideal to man as he was created, that is, to a perfection which would accord with the Earthly Paradise. As an image of the primordial soul, the Seal of Solomon with its two triangles pointing in opposite directions figures an intense extroversion balanced — and dominated — by an intense introversion, the pull of the outer world being balanced by the pull of the Heart. We have already seen how the Prophet of Islam personifies this harmonious resolution of opposites. The ‘pull of the Hour’ which was mentioned in this connection may be said to coincide with the magnetism of the Heart inasmuch as consciousness of both lies in the Heart. Moreover it is the Hour which actually reintegrates symbols into their archetypes, and one of the functions of Heart-knowledge is to anticipate this reintegration by continually referring outward objects back to the inner realities they symbolise. Typically representative of the primordial religion is one of the best known utterances of the Prophet : ‘Perfume and women have been made dear to me, and coolness hath been brought to mine eyes in the prayer’.

    Salomos insegel har även en koppling till pyramidernas hemlighet. Skall vi förlita oss på Guénons framställning i kapitlet ”Hermes Tomb” i Traditional Forms and Cosmic Cycles, så var det inte Idrīs’ kropp som jordfästes i pyramiderna, utan hans (alkemiska) doktrin eller vetenskap. Kurt Almqvist tar fasta på pyramidsymbolismen och förbinder den explicit med Salomos insegel i kapitlet ”Den osynliga pyramiden”, vilket inleder hans utomordentligt viktiga och syntetiserande verk Människan: Det glömda templet (med en ofullbordad översättning till franska):

    Att avbilden är omvänd i förhållande till Förebilden beror på att den är en spegelbild: den spegelbild som uppstår, när ”Guds Ande” speglar sig i Ursubstansen, ”vattnet” över vilket den ”i begynnelsen … svävade” (1 Mos 1:1-2). Spegelbildskaraktären bekräftas av att de båda omvänt riktade konerna eller pyramiderna i det plana vertikalsnittet motsvaras av Salomos berömda insegel, den sexuddade stjärna som består av två i varandra inflätade eller motsatt riktade trianglar; ty denna är en symbol av just jordens förhållande till Himlen eller människans till Gud.

  10. Tack för upplysande inlägg och för delandet av detta synnerligen vackra stycke ordkonst:
    ”En enda kärlek är ännu lovlig, den till konstverken. Låt oss kasta oss på denna sista räddningsplanka! Låt oss bliva konstens mystiker!”

  11. Ping: De rena färgernas mästare « Café Exposé

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s