Ivan Aguéli som skriftställare och pionjär för sufismen i Väst

I över 100 år efter Ivan Aguélis död har det saknats någon engelskspråkig bok helt ägnad åt texter av eller om honom. När så i år inte mindre än tre engelska böcker tillgängliggör och belyser Aguélis intellektuella arv för en internationell läsekrets, bidrar det sammantaget till att ge en viss upprättelse åt hans högst betydelsefulla, men ofta negligerade, roll som såväl skriftställare som pionjär för sufismen i Väst.

Anarchist, Artist, Sufi: The Politics, Painting, and Esotericism of Ivan Aguéli i redaktion av Mark Sedgwick är den första engelskspråkiga antologin med studier rörande Aguéli. Ett antal översättningar av Aguélis brev och artiklar ingår också. Antologin har sin upprinnelse i en internationell forskarkonferens som hölls på Thielska Galleriet i Stockholm för att uppmärksamma Aguélis 150-årsjubileum under år 2019. Flera av bidragen bryter ny intressant mark, inte minst Paul André Claudels om de intellektuella kretsarna kring tidskriften Il Convito/Al-Nadi vid tiden för Aguélis andra period i Egypten 1902–1909, samt Iheb Guermazis’ om den i Europa på sin tid – för sin heroism och barmhärtighet – högaktade algeriske nomadkrigaren emir Abd el-Kader (1808–1883), som tillhörde samma sufiorden som Aguéli, och som framstår som en förmodern proto-perennialist och direkt föregångare till den Traditionella skolan, samt till Aguélis läsning av Ibn ‘Arabi. Ett antal svenska Aguéli-kännare medverkar i antologin, däribland Viveca Wessel och Simon Sorgenfrei. Att Aguélis anarkism finns med som ett tema kan ses som något delvis nytt.

Redaktören Mark Sedgwicks roll är, turligt nog, mer balanserad och tillbakahållen i förhållande till sitt studieobjekt än vad som var fallet i den starkt vinklade och sensationsbetonade Against the Modern World: Traditionalism and the Secret Intellectual History of the Twentieth Century (2004). Förutom att Sedgwick står för introduktionen i boken bidrar han även med ett på det hela taget värdefullt kapitel om Aguélis betydelse för den Traditionella skolan, vilket ger en del pusselbitar till hur arvet från Aguéli av olika – sällan redovisade – skäl kommit att tonas ned och redigeras bort hos den franske metafysikern och religionsfilosofen René Guénon, samt i den historieskrivning som finns om denna skola. Det är en bitvis ganska snårig historia att redogöra för, och logiken i alla delar av resonemanget är heller inte alltid helt övertygande, såsom argumentet att om man kan påvisa förekomsten av föregångare till Guénon i skriftliga källor, så skulle detta vara ett vederläggande av existensen av, och påverkan från, dolda mästare. Sedgwick tillskriver också felaktigt introduktionen till en tidigare översatt Aguéli-essä (”Universality [ej ”Universalism”] in Islam” (Aguéli 2011)) till publikationens redaktör Patrick Laude, medan den i själva verket är skriven av essäns översättare Farid Nur ad-Din, som enligt författarpresentationen är en svensk forskare som studerar perennialism och sufism.

Slutligen kan också nämnas att med tanke på föreliggande Aguéli-antologis inte så oblyga prislapp så kan man tycka att man borde kunna förvänta sig något mer av utförandet än ett enkelt kartonnageband, och med svartvita återgivningar av målningar på ett papper som ej är påkostat utöver det vanliga.

Ivan Aguéli : Sensation of Eternity – Selected Writings i redaktion av Oliver Fotros är den första engelskspråkiga samlingen med översättningar av Aguélis publicistik. Den innehåller artiklar från perioden 1902–1913 ur tidskrifterna L’Initiation, Il Convito, La Gnose, and L’Encyclopedie Contemporaine Illustrée om bland annat islam, sufism, feminism och samtida konst. Innehållsmässigt överlappar den till en del den svenska samlingsvolymen Sidor tillägnade Solen: måleri och mystik i översättning av Bo Gustavsson (Aguéli & Ibn al-ʻArabī 2019), men den har en större bredd och respektive text är också försedd med en upplysande kommentar.

Ivan Aguéli: The Pearl upon the Crown av Oliver Fotros är det första engelskspråkiga verket helt ägnat åt Aguéli, och är ämnat åt att kasta nytt ljus över hans inflytande på René Guénon och dennes skrifter. Genom noggranna studier av Aguélis artiklar och brev på franska, svenska och arabiska, samt en åtföljande ”dechiffrering” av Guénons verk, menar sig Fotros ha uppspårat nya rön och sakuppgifter som varit dolda i över ett sekel. Kort sammanfattat så finner man här belägg för att Aguélis terminologi och förståelse av islams esoterism genom ett stort antal direkta formuleringar i mycket hög grad har lyfts in i flera av Guénons viktigare verk, dock utan angivande av källor (vilket Guénon i ärlighetens namn generellt är mycket sparsmakad med). Fotros driver också hypotesen att Aguéli i själva verket varit medförfattare till Guénons verk Le Symbolisme de la Croix.

Abdal Hakim Murad om Aguéli

Cambridge-shaykhen Abdal Hakim Murad (Timothy J. Winter) var tidigt ute med att i ett längre format kommentera ett flertal av de av Fotros översatta Aguéli-essäerna i Sensation of Eternity – detta i sin långa, insiktsfulla föreläsning om Aguéli i den filmade föreläsningsserien Paradigms of Leadership om olika muslimska ledarfigurer genom historien. Han berör även Sedgwicks antologi. Det hela utvecklar sig till en tämligen kvalificerad helhetsförståelse av hur Aguélis islam logiskt hänger samman med hans swedenborgianism, ”espacistiska” konstsyn och anarkism.

Murad har blivit tydligt inspirerad av Aguéli, som han primärt ser som en förebild för vad han kallar västerländska ”grundvattens-muslimer”, det vill säga sådana som stammar från den europeiska kontinentens fosterjord. Att Aguéli rent allmänt fyller en sådan identifikatorisk roll bekräftas även i svenska studier från senare år (Brusi 2017:77; Olsson & Sorgenfrei 2017:101).

Murad framhåller att islam enligt Aguéli skulle kollapsa utan den självkännedom som finns i den sufiska disciplinen, och att islam i hans tappning innebär ett slags frikopplande från dess orientaliskt förknippade kontext. Istället utgör den vad Murad kallar ett slags ”repatriering” i inre bemärkelse – inte ett avsägande av sin specifika härstamning, utan ett fördjupat återupplivande av densamma genom ett återvändande till det egna folkets och landets rötter.

Murad tar i sin tolkning också starkt fasta på det motkulturellt konstruktiva i Aguélis anarkistiska idéer om en decentraliserad, polycentrisk samhällsmodell med frivilligt deltagande i en organisk mångfald av lokalt styrda samfälligheter. Denna modell ser Murad som vägledande för framtiden, och enligt hans menande står den också i samklang med hur den islamiska lagen traditionellt sett inte har varit en angelägenhet för staten eller någon påtvingande centraliserad struktur (vilket däremot är utmärkande för modernistiska och fundamentalistiska strömningar, vilka dominerar politiskt i den muslimska världen idag).

Murads val av ett specifikt antiklerikalt citat som föregivet belägg för att den utpräglade brobyggaren Aguéli inte delade en perennialistisk förståelse av religionernas transcendenta enhet, är dock väl selektivt och får inte med hela bilden. Man skulle mycket väl kunna finna många citat som pekar i motsatt riktning när Aguéli i olika sammanhang skriver om ”den urgamla Traditionen, den som är omistlig och alltid ung” (citatet översatt av Kurt Almqvist i Viveca Wessels Porträtt av en rymd (1988:118).

Referenser

Aguéli, Ivan (2011). ”Universality in Islam” i Laude, Patrick (red.), Universal Dimensions of Islam: Studies in Comparative Religion. Bloomington: World Wisdom, s. 134–147.

Aguéli, Ivan & Ibn al-ʻArabī (2019). Sidor tillägnade Solen: måleri och mystik. Sala: Aprilvindens förlag i samarbete med Aguélimuseet.

Brusi, Frédéric (2017). ”’De äro allesammans muhammedaner, men jag gör allt hvad jag kan för att följa deras seder!’: Tankar kring ett fotografiskt porträtt av Ivan Aguéli”. Aura. Tidskrift för akademiska studier av nyreligiositet. 9, s. 61–80. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-151113

Olsson, Susanne & Sorgenfrei, Simon (2017). ”Den fiktive Aguéli : Identifikationsobjekt och projektionsyta för unga manliga konvertiter till islam”. Aura. Tidskrift för akademiska studier av nyreligiositet. 9, s. 80–106.

Sedgwick, Mark (2004). Against the Modern World: Traditionalism and the Secret Intellectual History of the Twentieth Century. Oxford: Oxford Univ. Press.

Wessel, Viveca (1988). Ivan Aguéli: porträtt av en rymd. Stockholm: Författarförl.

Abdal-Hakim Murad om nihilism och självmordsbombning

Ett par av shaykh Abdal-Hakim Murads (T. J. Winters) aforismer kan ses som korta, reflekterande kommentarer angående vansinnesdåden i Stockholm.

11:79         ‘Nihilismen är den kusligaste av alla gäster.’ (Nietzsche)

12:40         Självmordsbombning: al-fana’ fi’l-shaytan.

Läsvärd i sammanhanget är även hans artikel ”The Poverty of Fanaticism” i den prisbelönta antologin Islam, Fundamentalism, and the Betrayal of Tradition: Essays by Western Muslim Scholars (World Wisdom, 2009).

Relaterat inlägg

Dela med dig till andra » Inlägg via RSS » Kommentarer via RSS

Shaykh Abdal-Hakim Murads aforismer (samling n:o 13)

Shaykh Abdal-Hakim Murad (Timothy Winter) är en brittisk muslim av traditionellt snitt som kombinerat en klassisk västerländsk humanistisk skolning i Cambridge med en islamisk dito på det anrika Al-Azhar-universitet i Kairo (i stil med sin amerikanske motsvarighet, den munvige Hamza Yusuf). Han har bland annat gjort sig känd genom sina egensinniga och samtidsbetraktande aforismer (”Contentions”/”Påståenden”) i till dags dato 16 stycken samlingar, vilka finns att läsa på hans officiella hemsida. Ett urval av dessa översattes för några år sedan till svenska hos Al-Ghazali-institutet. Här föreligger nu även samling numro 13 i svensk språkdräkt.

Abdal-Hakim Murads aforismer syftar onekligen till att fylla en didaktisk funktion, men kan på samma gång med sin typiskt brittiska humor, sitt jovialiska ordvitsande och sin underfundiga klurighet också erbjuda en tämligen nöjsam läsning. De flesta är enkla och rakt på sak. Andra är snillrikt kvicka eller kryptiska. Här finner man, förutom islamiska termer och Koran-citat på arabiska, även ymniga referenser till alltifrån populärkultur, konst, litteratur, filosofi, politik, teologi och vetenskap till historia och diverse uttryck och begrepp från olika språk. Stundom lär de kunna få även den mest ärrade och intuitive av läsare att behöva tänka till ordentligt, ”googla” termer och klia sig i huvudet i förbryllad undran över vad som egentligen menas…

1.        Whitehall: glöm den gyllene kupolen på din bönematta.

2.      Riyadh är takfirs lustgård.

3.        Idag växer vi upp fort, men till någonting omoget.

4.       Du åtnjuter inte längre förmånen av ummats beskydd. (‘Och lita till Gud…’)

5.        Du kan aldrig växa ifrån din kultur, men du kan hjälpa den att växa.

6.     Det är bättre att helt och fullt engagera sig i Monokulturen med en hållning präglad av motvilja än att i något avseende engagera sig i den med en hållning präglad av beundran.

7.        Att ge nykomlingen rukhas är fard. Att ge sig själv azima är sunna.

8.     Araberna bedrog turkarna. Lawrence bedrog araberna. Britterna bedrog Lawrence. Herzl bedrog britterna. Gud bedrog Herzl.

9.        Den intellektuelles uppgift är att gottgöra för sin komplexitet.

10.     Improvisation? Edom låter som motsatsen till modi.

11.       Schneerson: Israel är en goyische Staat.

12.     ‘Du kan leda den som lever i hortikultur, men du kan inte få henne att tänka.’ (Dorothy Parker)

13.       Falah är att skörda vad Gud har gjort för dig, inte vad du har gjort för Gud.

14.     Könsskillnaderna i fiqh speglar hennes närhet till fitra.

15.       Med Guds hemliga gåva blir varje svårighet lätt; den förutan blir varje lättnad en källa till svårighet.

16.     Det verkliga miraklet är allt det som ej uppfattas som ett mirakel.

17.       Hijab är inte själv-respekt; det är Själv-respekt.

18.     Naturlig teologi är materiens filologi.

19.       Herre, förlåt oss deras okunnighet.

20.     Ha överseende med mina synder när du hör denna bön. Och gör denna bön så att du har överseende med mina mina synder.

21.       De som mest av alla bidrar till världens fördärv är de som har de högsta tankarna om sig själva.

22.     ‘Jag tilltalas särskilt av uppfattningen att mina målningar måhända ingenting har att säga.’ (Magritte)

23.       Varför ‘spiritualitet’? Därför att muraqaba gör ritualen till en spej-ritual.

24.     Du må kunna hålla smältugnens lucka öppen; men det är Gud Allena som ger luft åt de eldslågor som slår ut och förtär ditt hjärta.

25.       Tolvism: dhawban al-hasha li’ttila’ al-Molla.

26.     Vad som är semitiskt är såväl emiskt som etiskt.

27.       Kvinnor är inte besvärliga, men de är besvärliga att förstå sig på.

28.     Män är inte enkla, men de är enkla att förstå sig på.

29.       Total transcendens är immanens.

30.     ‘Terrorism och de förhastade reaktionerna på densamma leder nästan alltid till motsatsen av vad som avsågs.’ (Robert W. Funk)

31.       The C of E [alternativt: SvK]: att glömma att för att bli populär måste man vara impopulär.

32.     De unga måste lära sig försonlighet; de gamla måste återfinna sin hängivenhet.

33.       Islam kan vara oxygenet i Västs metropoler.

34.     Tawhib överger tardid; taswif överger tawhid.

35.       Uncle Same: Det fria valet skall vara både lagligt och osannolikt.

36.     Förstulna böner är de ljuvaste.

37.       Liber Asian: glöm dig själv och älska den Andre genom den andre. Libertinen: älska dig själv och låt den andre skymma den Andre.

38.     Liber Asian: ‘inget ljud är dissonant som minner om livet.’ (Coleridge)

39.       Djävulen inom dig: storhetsvensinne.

40.     Endast Gud kan rädda oss från att tro att vi är gudar.

41.       Vetenskapsmannen avslöjar materien, juristen avslöjar etiken. Den skönhet de båda har del i kan dock endast avslöjas av Läraren.

42.     Takbir är hycklande när den är mer högröstad än istighfar.

43.       Genom sin osjälviskhet tar de dig ifrån dig själv till Honom Själv.

44.     Visa dig själv för dig själv; då kommer Han att visa Sig Själv för Sig Själv.

45.       Den celibatäre prästen är ett tertium quid: slav till den eutychianiske Guden.

46.     Likt solprotuberanser är Koranens biblioteofanier tecken på kraften i dess lovprisning av sig själv.

47.       Vad som är förbjudet, är förbjudet på grund av sin banalitet. ”Gud är Skön och Han älskar det sköna.”

48.     Islamism: den Helige Profeten marscherande.

49.       Arabisk förödmjukelse är vanligtvis resultatet av arabiskt högmod.

50.     Läraren älskar inte lärjungen för att lärjungen tjänar Läraren. Läraren älskar lärjungen för att dennes tjänande uppenbarar förståelse för Vägen.

51.       När Läraren beger sig bortom dödens förhänge blir tecknen svagare; de uppmanar dig att ge akt på dem med större vaksamhet.

52.     Maskulinitet och femininitet är de renaste av Guds tecken såtillvida de är utan ego, besatta av egoism blir de till de bästa tänkbara redskapen för det infernaliska.

53.       Alternativet till interioritet är det inferiora, men alternativet till det invärtes är inte det infernaliska.

54.     Antisemitisk? Den sanne unitaristen måste vara emot Markion.

55.       Hon som använder sin kropp för åderlåtning av andra är en självmordsbombare.

56.     Om han både är bekant och obekant är han Guds Sändebud.

57.       Occidering får ditt hjärta att rosta. (Hav barmhärtighet med Uncle Same!)

58.     Bekvämlighet och frihet är naturstridiga sängkamrater.

59.       Shaykhens kosmiska gåva till dig är möjligheten att tjäna honom.

60.     Om du visar olydnad mot Läraren, har du tillkännagivit din beundran för det futtiga.

61.       Det är bättre att bli helt tillintetgjord än att ge bort det Heliga landet.

62.     Uncle Same är Monokulturens herre. Allah är världarnas Herre.

63.       ‘The medium is the massage.’ [alternativt: Mediet är massagen’] (Yahya Birt) ‘Kroppssubjektet är värd för kognitionen.’ (Merleau-Ponty)

64.     Pacifism? Bättre försedd med armar än armlös.

65.       Gift dig med dem båda – men endast om du vill att Gud skall döma dig för din rättvisa.

66.     Sufin är den som får Guds slavar att älska lagen.

67.       Rindan föraktar ej Guds lag, men om du gör den oskön – hör deras hån!

68.     Om A’isha är irrationell, då är vi på Saras sida, inte Hagars.

69.       Bezm-i rindan är vår; vår ledare är Al-Khidr!

70.     Var uppmärksam och förtrösta på Gud.

71.       Var medveten om att dina planer är skrivna i vatten.

72.     Kvinnohatare? Hafsa höll Bokens framtid i sina händer. A’isha höll sunnan.

73.       Visa aktning för henne i den grad hon intuitivt inser sin ställning som mazhar.

74.     Tariqa: leta med likar för att finna en pir; en pir anländer.

75.       En pir är lik en pir. Visa beundran för sidoattraktionerna; men kom ihåg: hans ände är porten till Hans ocean.

76.     Monokulturen: alla ställer in sig i ledet och säger: ‘Min plats är olik alla andras!’

77.       Edom har fyllt det gapande svalget med lustgas.

78.     Världen är som den är eftersom du är som du är.

79.       Edomitisk feminism: att låta män se mina lår gör mig fri.

80.     Din kunskap om dina handlingar säger dig att ditt hem är Turbulens; din kunskap om din Herre säger dig att ditt hem är Paradiset. Manzel-i ma kibriyast!

81.       ‘Fruktan för Gud är kunskap nog. Att vara förnöjd med sin kunskap är okunnighet nog.’ (Bint Umm Hassan)

82.     Det gapande svalget: hoppets begravningsplats.

83.       Israel kommer för alltid att vara framtidens land.

84.     Ett långt liv? Varje årtionde är hälften så långt som det föregående.

85.       Ett helgon är vem som helst som lär dig innebörden av wudu’.

86.     Ummin var den oöverträffade främjaren av läskunnighet.

87.       Den liberala treenigheten: Fadern, Sonen och den Heliga Tidsandan.

88.     En tasbih har att göra med tashbih. Men för tanzih finns det ingenting alls.

89.       Om du törstar efter inskränkthet, törsta efter en inskränkthet som är fylld av barmhärtighet.

90.     Det är lättare att predika om hämnd än om tålamod.

91.       Ha respekt för de insikter som endast kan uttryckas genom humor.

92.     Högmod är den okunniges krona.

93.       Traditionell islam är inte en upprepning av det förgångnas ståndpunkter; det är att söka vad man då sökte.

94.     Se inåt, och det som omger dig kommer att framstå klart. Se på din omgivning, och du kommer att få kännedom om dig själv.

95.       Araber! Starka lampor vid fajr och larmande högtalare är missgrepp som strider mot tron.

96.     Om du tror på fred kommer du inte att tro på pacifism.

97.       I Guds nåderegn är den troende som fisken i vattnet, den otrogne som katten.

98.     Hela Edom ryms i Comma Johanneum.

99.       En oansenlig tillbedjan med uppriktighet är hela religionen; en vidlyftig tillbedjan för den egna självbilden är ingenting alls.

100.    Moderniteten finner det svårt att skilja mellan vila och lättja.

* * *

Se även

Dela med dig till andra » Inlägg via RSS » Kommentarer via RSS