Stjärnljus i den mörka tidsåldern

Under en gnistrande stjärnklar natt kan även det mest tyngda sinnelag klarna. I det uråldriga ljuset från stjärnorna ryms ett löfte om hopp, skydd och återställelse.

»Vi hava förvisso smyckat den nedersta himmelen med ett smycke av stjärnor till värn mot varje upprorisk satan. Dessa kunna ej lyssna på den höga församlingen – ty de angripas från alla håll, så att de drivas tillbaka, och dem väntar ett evigt straff«
(Koranen, sura 37:6–9)

Karlavagnen eller Valacirca, Valars skära, som den betecknas i Tolkiens mytvärld.

Valacirca fästes på den norra stjärnhimlen av valan (ärkeängeln) Varda som ett löfte om beständig och slutgiltig seger över Melkor (Mörkrets herre) och hans tjänare. Varda hyllas i alvernas böner och hymner som Elbereth Gilthoniel, Stjärntänderskan.

Earendils stjärna uppsatt av Varda.

I Tolkiens oavslutade huvudverk Silmarillion berättas om hur halvalven Earendil, ”den välsignade sjöfararen” seglar till Valars land med den strålande silmarillen på sin panna, för att där söka hjälp mot Morgoth betvingaren (Melkors alviska epitet efter stölden av silmarillerna i den första tidsåldern). Earendil kom genom detta hjältedåd att upphöjas till en stjärna och den ljusaste bland änglar.

Earendils angeliska skyddsfunktion kan liknas vid profeten Elias (som enligt vissa källor är en av dem som identifieras med Hermes Trismegistos). Elias himmelsfärd i sin tur förebådar profeten Muhammeds, eftersom även denna gjordes med hjälp av hästar ”av eld”. (Hästen symboliserar visdomen enligt Swedenborgs korrespondenslära och den bevingade hästen motsvarar följaktligen den andliga visdomen). Även profeten Muhammed kan ses som en väsentlig förebild för Tolkiens skildring av Earendil, då han var känd för att ha det gudomliga urljuset (nur muhammadiyah) strålande från sin panna.

Earendils ankomst till Aman, det Välsignade riket.

(Aman på arabiska betyder, precis som på alviska, välsignad, fri från ondska. Jämför även med det gammaltestamentliga emun för rättrogenhet, det nytestamentliga πίστις för tro, samt de närbesläktade orden Aman (”fred” på sanskrit), Amin (”trovärdig” på arabiska – al-Amin var dessutom profeten Muhammeds tilltalsnamn redan i unga år), Amen (”sanning” på hebreiska) och Amon (”den Fördolde Guden” i fornegyptisk mytologi).

I stjärnornas ljus kan vi sammanfattningsvis finna ett löfte om hopp och ett värn mot den mörka tidsålderns fasor.

»Och Han har gjort stjärnorna som hjälper er att finna vägen genom de djupa mörkren över land och hav. Vi har sannerligen framställt budskapen fast och klart för de insiktsfulla.«
(Koranen, sura 6:97)

Dela med dig till andra » Inlägg via e-mail » Inlägg via RSS » Kommentarer via RSS