Philosophia perennis & den traditionella skolan
Vad är philosophia perennis – ”den tidlösa visdomen”?
Denna fråga besvaras här i en serie om tre delar, vilken utgör ett sammandrag av Ashk Dahléns inledning till Tage Lindboms efterlämnade manuskript I Frithjof Schuons fotspår om denna ”lärornas lära”. (Första delen, Andra delen, Tredje och avslutande delen).
Islam och kristenhet hos företrädare för philosophia perennis
Caféts längsta och hittills mest besökta inlägg är ett lite mer utförligt försök att förstå och förklara varför vissa intellektuella svenskar och västerlänningar attraheras av islam – denna till synes “främmande” religion – och varför deras islam och sufism i ljuset av den tidlösa visdomen ingalunda handlar om något slags orientalisk exotism eller om att förneka vare sig sina egna rötter, sitt ursprung eller sin personlighet. Något mera övergripande berörs även kristendomens förhållande till den tidlösa visdomen.
En av 1900-talets starkast lysande andliga personligheter var onekligen Frithjof Schuon (1907–1998), uppväxt i den schweiziska “sagostaden” Basel. Han fick sitt namn från den norske sjökaptenen Frithjof Thorsen, en god vän till Schuons far. Vännen ska i sin tur ha döpts efter den svenske skalden Esaias Tegnérs verk Frithiofs saga. Inlägget är en betraktelse över detta namnval, samt innehåller även jämförelser med J.R.R. Tolkiens uppväxt.
Seyyed Hossein Nasr, sufismen och den traditionella skolan
Den högst ansedda utmärkelsen för en nu levande filosof är att bli upptagen i bokserien The Library of Living Philosophers och för en religionsvetare att bli inbjuden att hålla Gifford-föreläsningar vid skotska universitet. Seyyed Hossein Nasr är den ende som har kvalificerat sig för dem båda. Han är professor i islamologi vid George Washington University i USA och brukar anses som den främste nu levande företrädaren för den traditionella skolan, samt för islam i Väst. Detta är en kortare biografi.
Svenska föregångare
Johannes Bureus (1568–1652), “den svenska grammatikens fader” och Sveriges första kunglige bibliotekarie var inte bara en fortfarande oöverträffad runforskare, både avseende bredd och djup, utan också en mystiker och skådare av högsta rang med inflytande på hela den västerländska esoterismen.
Swedenborg och esoterisk islam
Den kände svenske mystikern Emanuel Swedenborg (1688–1772), har inte bara kallats “Buddha of the North”. Hans metafysiska lära har även jämförts med esoterisk islam och fungerat som något av en inkörsport till sufismen för såväl Ivan Aguéli som Eric Hermelin. Vad har han själv skrivit om “den mahomedanska religionen”?
Ivan Aguéli: artiste-peintre med monoteistisk horizont
Om den andliga betydelsen av den svenske målaren och sufipionjären Ivan Aguélis korta fängelseséjour i Paris som anarkistiskt influerad 25-åring år 1894, vilken kan ses som ett från yttre omständigheter påtvingat eremitage. Innehåller även utdrag ur fängelsebrev och en jämförelse med Dostojevskij.
Hjalmar Ekströms stilla kammare
Helsingborgsskomakaren och den “andlige aristokraten” Hjalmar Ekström (1885–1962) gav genom sina ”själavårdande brev” människosjälarna ledning på den smala himmelska vägen med osedvanligt handlag, pregnans och skärpa. För de förtrogna i hans närmaste krets av ”stilla i landet” framstod mystikern Ekström som en andlig vägledare av sällsynt rang, likt en legendarisk sufimästare.
Tage Lindboms omprövning: Muren och porten
Från ateistisk socialism till tron på en gudomlig ordning, från en av arbetarrörelsens mest framstående intellektuella till konservativ civilisationskritiker. Hur gick Tage Lindboms omprövning egentligen till? Och har den något att säga om vår egen tids vilsenhet?
Kurt Almqvist och Tage Lindbom är idag två internationellt erkända företrädare för den traditionella skolan. Här tecknar Tomas Lindbom, Tages son, samt Viveca Wessel, som kände Almqvist, var sitt personligt hållet porträtt till deras minne.
Den moderna världens kris
Modernismen och den mörka tidsåldern enligt Guénon
René Guénons klassiska diagnos av den moderna världens kris från 1927 har visat sig förvånansvärt korrekt och är knappast mindre aktuell idag än då den skrevs. Vill man kunna komma åt den moderna civilisationens andliga tomhet och mentala undantagstillstånd måste man ha insikter om dess orsaker, närmare bestämt dess brott med Traditionen.
A
ldrig tidigare har jämviktsrubbningen i människornas inre varit större. Den nya tidens nihilistiska människotyp har av Dostojevskij porträtterats med hitintills oöverträffad psykologisk insikt. Den moderna människan kännetecknas väsentligen av den enskildes atomistiska utträde ur kosmos, med andra ord en tilltagande avsöndring och förtvining från tillvarons vertikala dimension. Konsekvenserna har inte låtit vänta på sig.
John Tavener och den feminina dimensionen
I en intervju i The Guardian talar den brittiske kompositören John Tavener om Jungfru Maria och det i den moderna världen alltmer bortglömda värdet av den feminina dimensionen. En liknande utgångspunkt var även verksam för att färga och temperera den andliga dimensionen i den gode Tolkiens författarskap. Jungfru Maria är inte heller att förglömma enligt Frithjof Schuon den verkliga länken mellan kristendom och islam, ja kanske mellan de abrahamitiska religionerna som sådana.
Med Ernst Jünger genom nihilismens vändpunkt
”Det finns områden på jorden där man förföljer enbart ordet ‘metafysik‘ som kätteri.” Nihilismen erkänner inte det heliga eller möjligheter till glimtar av fullkomlighet i konsten. Det problematiska ligger dock inte i nihilismens förmenta “ondska”, utan i dess oförmåga till urskillning. I detta inlägg sammanfattas förutsättningarna för sökandet efter “nya brunnar” bortom det nihilistiska tillståndet utifrån Ernst Jüngers essä Över linjen (1949).
Sufism – islams andliga dimension
Seyyed Hossein Nasr om islams andliga grunder
Ett sammandrag av Bo Gustavssons recension av antologin Vid det klara morgonljuset (Proprius, 2006) med essäer om islams andliga liv av professorn i islamologi vid George Washington University, Seyyed Hossein Nasr.
Seyyed Hossein Nasr om sufism – islams mystik – och boken The Garden of Truth
Den 17 mars i år berättade Seyyed Hossein Nasr om sin senaste bok The Garden of Truth – The Vision and Promise of Sufism, Islam’s Mystical Tradition. Det var Rumi Forum Washington D.C. som anordnade ett lunchföredrag med efterföljande frågestund och boksignering.
Muhammed – hans liv enligt de tidigaste källorna / av Martin Lings
Frithjof Schuon har liknat islams inbrytande i världen vid ett epos, ett heroiskt drama. I Martin Lings’ flerfaldigt prisbelönade Muhammed-biografi återges alla de viktiga episoderna och beståndsdelarna i denna så betydelsefulla formativa fas, och detta med en närmast fulländad berättarstil.
För att traditionella läror — såsom de uppenbarade religionerna med deras inre andliga dimension — överhuvudtaget skall kunna förstås, måste utgångspunkten vara de gemensamma traditionella kosmologiska principer de förutsätter. Sachiko Muratas The Tao of Islam: A Sourcebook of Gender Relationships in Islamic Thought är det hittills bästa svaret på den kritik mot islam som framförts av feministiska strömningar såväl i Väst som i den muslimska världen, en kritik som helt enkelt inte har lyckats att tränga in under religionens yta.
Doris Lessing och den sufiska traditionen
Den mogna Doris Lessings tankevärld bör förstås mot bakgrund av hennes inspiration från klassiska sufipoeter som Rabi’a al-Adawiyya och Jalal al-din Rumi. Vinden blåser ju som bekant vart den vill, men man kan höra dess sus. Lessings författarskap kan ses som en akt av sällsynt självutgivande generositet. Kanske förebådar och artikulerar det i själva verket en underliggande strömning som under lång tid har hållits tillbaka, ett djupare liggande behov av granskning och inre omprövning av själva grundvalarna för den västerländska moderna mentaliteten?
S
ufismen är mystiken inom islam, dess innersta tidlösa kärna. Jalal al-din Rumi (1207–1273) är enligt många den allra störste av de persiska diktargiganter som vandrat och visat på denna esoteriska väg. Hans eget liv ter sig perfekt för en sagoberättelse.
I nr 7/2008 av Axess Magasin med temat “Skönhetens tabu” bidrar Mohamed Omar med en viktig artikel som insiktsfullt återger och presenterar islams traditionella syn på skönhet. Essän kan sägas kretsa kring profeten Muhammeds heliga yttrande (hadith qudsi): “Gud är den Sköna och älskar skönhet”. Artikeln är av högsta intresse för de “differentierade” naturer som i strid med den nivellerande och fragmentariserande tidsandan inser nödvändigheten av att bevara kunskapen om universella metafysiska principer.
Naturens tempel
Människorna är satta att förvalta och bruka jorden, inte skövla och sätta den ekologiska jämvikten ur balans. Fåfänglig girighet och expansionslusta är det sista som kan rättfärdiga ett sådant åsidosättande av själva livsvillkoren för vår jordiska belägenhet.
När vi träder in i skogens grönska och hör fågelsången och vindens sus i trädens kronor kan hela vår varelse uppfyllas av en mild stillhet och fridfull barmhärtighet. Men inför den orörda naturens tempel kan vi också uppleva en högre makts tidlösa styrka, en oövervinnlig kraft inför vilken vår jordiska svaghet blir uppenbar och inför vilken vi böjer oss.
Skogsvandrare på den andliga Vägen
När Ernst Jünger talar om der Waldgänger, Skogsvandraren, kan detta ses som en referens till Upanishadernas 3000 år gamla âran-yakas eller skogsböcker, avsedda för dem som drar sig undan i skogen för kontemplation och sökande efter en ”ogenomtränglig bröstplåt” (Guénon) av gnosis.
Sagor och myter
Den lilla behändiga boken Myternas historia av Karen Armstrong har med all rätt kallats ”en suverän introduktion till varför myterna kommit till och varför vi fortfarande behöver dem”. Det mytiska får här en förtjänstfull återupprättelse som nödvändig symbolisk gestaltning för delaktighet i tillvarons mysterium.
Tolkien om fantasins betydelse och vägen till Sagornas rike
Tolkiens sagovärld upphör aldrig att fascinera. Ständigt nya generationer läsare upptäcker hur tacksamma böckerna är att återvända till. Mycket tyder på att hans böcker inte är något man “växer ifrån”. Tvärtom är det många som vittnar om att de finner en allt större behållning i dem ju äldre och mer rika på erfarenheter de själva blir.
Star Wars och muslimska Jeddi-riddare
Vid närmare efterforskning visar det sig att det är mer än Jediordens huvförsedda mantlar och skägg som de har gemensamt med de islamiska mystikerna. Inom den muslimska ridderlighetens tradition finns det nämligen något som heter Futuwwat, ”den mystiska krigarens väg”. De muslimska riddare som följt denna väg är just inga andra än Jeddi-rörelsen.
John Bauer och andra illustratörer från sagobokens guldålder
John Bauer har med sina oefterhärmliga troll, stjärnbeströdda nätter och djupa skogar lyckats fånga en djupt liggande grundstämning i den svenska folksjälen. Den period han var verksam har kallats “illustrationernas guldålder”, var flera mycket begåvade konstnärer och illustratörer verksamma inom samtidens så populära folk- och konstsagogenrer.
Samhälle och suveränitet
Är det meningsfullt att, som den svenska regeringen, syfta till en ”breddning” av det svenska kulturarvet om man samtidigt i relativistisk anda verkar sakna en meningsfull uppfattning om vad som faktiskt karaktäriserar det specifikt svenska? Carl Jonas Love Almqvist bidrar däremot med en explicit och positiv definition av vad svenskhet är, den svenska nationalkaraktärens djupt förborgade hemlighet.
Ernst Jünger – Dagboksanteckningar från Frankrike och Tyskland under krig och ockupation
Ernst Jüngers krigsdagböcker från Andra världskriget är inte bara briljant litteratur och värdefulla dokument som med stor visionär kraft fångar tidsandan i en viktig vändpunkt i den moderna världens historia. De är också autentiska vittnesbörd från “en eminent företrädare för det andra Tyskland” (Jean Ittel), som – enligt egen utsago – och mot alla skenbara odds varit delaktig i att “i militärmaskinens inre bildat ett slags andligt ridderskap som sammanträder i Leviatans buk och än så länge söker hålla blicken och hjärtat öppna för de svaga och värnlösa”.
Tage Lindbom om auctoritas och potestas
Tage Lindbom har träffande kallats för ”de väsentliga perspektivens historiker” som delgivit oss ”det mest genomtänkta och lärda konservativa skriftställarskapet på svenska i modern tid”. I detta inlägg följer tämligen uttömmande excerpter från kapitlet ”Moral för västerlandet”, vilket inleder boken Före solnedgången (1993). Tonvikten ligger här vid Lindboms klartänkta och syntetiserande helhetssyn på makt och suveränitet – och därmed även dygd och moral – utifrån den fullständigt oumbärliga distinktionen mellan auctoritas och potestas.
Hur kommer det sig att personer med en såpass radikalt konservativ och traditionell Weltanschauung som Ernst Jünger och J.R.R. Tolkien, allt eftersom den andliga skymningen fortskred under 1900-talet, rörde sig mot en apoliteia eller en “anarkisk” hållning?
Övrigt
Gnosis: Tidskrift för en andlig kultur (1984–1992) – Ett förebådande tecken i tiden
Gnosis: Tidskrift för en andlig kultur utgavs 1984–1992 och är än idag en veritabel skattkista för den seriöse och intellektuellt orienterade sökaren i dagens Sverige. Det är en tidskrift för “orädda fiskare”, en motmedicin mot andlig lättja och stagnation, vilken förebådat den omvälvande brytningstid som på gott och ont har kommit att bli vår egen.
Den Högsta Identiteten är den fulländade föreningen mellan tillvarons plan (det horisontella och vertikala). Att träda in i en religion som till sitt innehåll knyter an till den primordiala Traditionen innebär väsentligen hjärtats omvandling och förändring av personens inre stadium – ett begynnande återupprättande av människans ursprungliga adamitiska naturtillstånd (fitra enligt islams lära). Denna form av universellt självförverkligande (ordet universell härstammar från latinets uni-versus, “det i riktning mot Enheten vända”; “vänd mot det Ena”) kan mycket väl uppfattas som den “furstliga uppenbarelse av människan” som Ernst Jünger efterlyser. Denna bör dock inte förväxlas med sin motsats: egocentricitet och högfärd.
De grundläggande idémässiga likheterna mellan islams esoterism, philosophia perennis och det religionsfilosofiska innehållet i Tolkiens verk är minst sagt vittförgrenade och framstår vid närmare försök till preciseringar som rikt blomstrande öppna fält under en klar himmel. Vi kan dock närma oss mycket av de essentiella samstämmigheterna genom grunddragen i den nyplatonistiska läran, såsom den formulerades i Egypten av den grekiske filosofen Plotinos på 200-talet efter Kristi födelse.
Stjärnljus i den mörka tidsåldern
Under en gnistrande stjärnklar natt kan även det mest tyngda sinnelag klarna. I det uråldriga ljuset från stjärnorna ryms ett löfte om hopp, skydd och återställelse. I stjärnornas ljus kan vi finna ett löfte om hopp och ett värn mot den mörka tidsålderns fasor (en parallell-läsning av Koranen och Tolkiens kosmologi).
Siouxindianernas andlige ledare, Lakotahövdingen Arvol Looking Horse (S’unkawakan Wicas’a) är bevarare av den Vita buffelkalvens heliga pipa, vilken gått i arv i hans stam i 19 generationer. I dagarna har han gästat Sverige på ett andligt uppdrag mot bakgrund av bland annat den tilltagande miljöförstöringen i världen.
Café Exposé 