Shaikh Sadis Lustgården i nyutgåva

Goda nyheter! Med anledning av att den 22:e juni 2010 är 150-årsdagen av allas vår sufiske baron Eric Hermelins födelse, så återutges nu hans eftertraktade översättning av shaikh Sadis Lustgården från 1918 på Karneval förlag i nyutgåva med smaragdgrön pärm och med inledning och kommentarer av Carl-Göran Ekerwald.

Eric HermelinSom det står att läsasvenska Wikipedias artikel om Sadi från Shiraz – denne tidlöse, persiske poet – så publicerades Hermelins tolkning av den didaktiska masnavin Lustgården i september 1918. Upplagan trycktes då i 440 exemplar, varav 400 är numrerade. Nummer 1 och 2 erhölls av H. M. Konungen Gustaf V och H. K. H. Kronprins Gustaf VI Adolf, och dessa specialinbundna praktexemplar, utförda under Norstedts dåvarande förläggare Thorsten Laurins överinseende, finns idag att beskåda på Tullgarns respektive Stockholms slott.

Det antikvariska riktpriset på ett exemplar av originalupplagan från 1918 ligger idag på ungefär 1000 kronor – att jämföra med nyutgåvans betydligt mer facila nätpris på omkring 180 riksdaler. Det skadar knappast att fler pärlor av persisk sufipoesi i svensk språkdräkt på så vis görs mer tillgängliga!

Eric Hermelins tolkningsvärv i en lång rad imponerande volymer utgör dessutom i sig ett författarskap i egen rätt (inte minst med tanke på den geniala notapparaten). Som sådant är det ett enastående salt i svenskt kulturliv, vars inflytande kan spåras hos bland andra Vilhelm Ekelund, Gunnar Ekelöf och Hjalmar Gullberg. Dock är det väl än idag vare sig speciellt känt eller erkänt annat än inom en trängre krets av litterära finsmakare och bibliofiler som förmår uppskatta kombinationen av from, proto-perennialistisk lärdomsmystik och det yppersta av orientalia. Det är inte för inte som vår gode ”lundashaikh” av Nikanor Teratologen har kallats för ”Sveriges mest underskattade författare”.

Att Hermelin valde just Sadi som den förste av de klassiska persiska poeterna att presentera för en svensk publik, föll sig nog tämligen naturligt. Hans verk, såväl på vers som på prosa, hör idag – likaväl som när de skrevs på 1200-talet – till de allra mest lästa, memorerade och beundrade i den persisktalande Orienten. Det kan också vara värt att nämna att Sadi var ättling till Alī, profeten Muhammeds svärson (frid vare med dem), som alla sufiordnar härleder sina traditionskedjor till. Hans namn lär vidare betyda ”den lycklige” eller ”den lycksalige”, vilket är synnerligen träffande, då hans texter och poesi genomsyras av kärlek, glädje och en sällsamt bestående friskhet. På dörren till hans gravvalv strax i utkanten av Shiraz i södra Iran står skrivet:

Tusende år kan förflyta

sedan mitt stoft här begravdes.

Böj dig ner, känn lukten av Sadis mylla

kärlekens dofter dröjer sig ännu kvar.

Ur förlagets bokbeskrivning

Åttahundra år har gått sedan den persiske poeten Sadi ­föddes, men än idag ser man honom som en mänsklighetens ­välgörare, främst genom Lustgården,­ som skrevs 1257 – åtta år innan Dante föddes.

From levnadsvisdom kan ofta vara besk, men Sadi bäddar­ in den i det goda, hoppfulla humörets honung. Det är ingen ­tillfällighet att hans ord finns ovanför ingången till FN:s ­högkvarter i New York.

Eric Hermelin (1860–1944) översatte Lustgården från persiska 1918. Det var hans förstlingsverk, men här möter man det svenska språket i dess poetiskt mest verkningsfulla form. Det är en mustig dekokt som saknar motstycke i vår litteratur.

Efter stormiga vandringsår i Indien, Jamaica och Australien­ kom Eric Hermelin hem 1909. På grund av sin alkoholism blev ­han ­in­spärrad på Lunds hospital,­ Sankt Lars, där han blev kvar i ­trettio­sex år. För att sona sitt vilda leverne översatte han ­Swedenborg, Böhme och persisk­ poesi. Inget land i Europa har som Sverige sådan rikedom­ på persisk skaldekonst tillgänglig på det egna språket, tiotusen sidor, bland dem verk av, förutom Sadi, även till exempel Rumi, Attar och Omar Khaiyam.

Hermelin ansåg att hans översättningar kunde tina upp vår frusna tankeförmåga, jaga bort håglösheten och ”sätta hjertats vågor i svallning”. Han var övertygad om att läsningen av de ­persiska skalderna skulle göra människan mer mänsklig och att livet på jorden skulle få en smak av himmelsk sällhet.

Återutgivningen av Lust­gården­ sker den 22 juni 2010, på 150-­årsdagen av Eric Hermelins födelse.

Säger man att det funnits mer poetisk skapande kraft och ingifv­el­­se hos denne man än i hela den ­samtida svenska vitterheten, har man sagt mycket litet.

– Vilhelm Ekelund om Eric Hermelin

Relaterade länkar

  • Recension av Kerstin Johansson i Helsingborgs Dagblad 100622: Innanför kärlekens portar ”’Lustgården’ är en mycket vacker text, levande trots sin ålderdomliga prägel.”
  • Recension av Jan Erik Bornlid i Kristianstadsbladet 100622: Från sprit till sufisk diktning
  • Artikel av Lena Köster  i Upsala Nya Tidning 081018: Carl-Göran Ekerwald visar sitt tabula rasa [Ekerwald:] ”Hermelins översättningar är trogna originalet och hans språk är varierat. Han använder nära nog alla ord vi har i vårt språk. Ingen har på svenska kommit så nära Sadis persiska som han.

Se även

Dela med dig till andra » Inlägg via e-mail » Inlägg via RSS » Kommentarer via RSS

Innanför kärlekens portar

3 reaktioner på ”Shaikh Sadis Lustgården i nyutgåva

  1. Kanske en aning OT, men ett ord som stod ut lite ur texten som jag fann intressant är håglöshet, ett gammalt ord som har sin rot i det gammelsvenska ordet haug/hug. Håglöshet = haug/huglös.

  2. Intressant kommentar!

    Om man är intresserad av ord och deras ursprung så är Eric Hermelins texter en fröjd att läsa.

    När det gäller håg så liknar det ju ordet mod (jfr. håglös, modlös, glad i hågen, vid gott mod, -hågsen etc.). I kanske något mer poetiska sammanhang används fortfarande hug-, som i hugnad och hugsvala. Ordet finns även i fornisländskan: hugr, vilket gett upphov till korpen Hugins namn, som ju brukar översättas med ”den hågade” eller ”tanken” i bemärkelsen avsikt (på motsvarande sätt som Óðr gett upphov till Odin). Fler associationer kan göras, t ex till hygglig och att komma ihåg (jfr. även den danska motsvarigheten huske, där s och g skiftat plats, vilket därmed gett upphov till ett k-ljud).

  3. Ping: Den hermelinska stilen « Café Exposé

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s