Shams al-dîns ankomst

Min sol och min måne har anlänt! Mitt seende och min hörsel har anlänt!

Den silverkroppade har anlänt. Min guldgruva har anlänt.

Mitt förstånd blev drucket, ljus blev mitt skådande.

Om du önskade något mer, anlände något mer.

Min stråtrövare har anlänt! Min biktbrytare har anlänt!

Den silverkroppade Josef har anlänt i min öppna famn.

Idag är mer förträffligt än igår. O min gamla förtrogne!

Igår var jag blott drucken av förebudet om honom.

Den som jag ständigt sökte efter igår med lykta,

Idag dök han upp i min väg liksom en blombukett.

Hans tvenne armar omfamnade min midja och högg tag i min kropp,

Ty skönheternas sällsynta krona har anlänt!

Skåda hans vår och trädgård, och hans vin och bakrus.

Skåda hans aptit och smak, ty min sötsak har anlänt!

Varför räds jag förgängelse när livets vatten har anlänt?

Varför räds jag hånet när min vapensköld har anlänt?

Idag är jag Salomon, ty du har skänkt mig vingar,

och den kungliga kronan har lagts på min hjässa.

När min smärta överskred gränsen, färdades jag i kärleken.

O Gud, vilka lyckor som anlände från den resan.

Det är tid att smaka vinet så att insikten nås.

Det är tid att lyfta, ty jag bär vinge och fjäder.

Det är tid att skina såsom morgonväkten i denna värld.

Det är tid att ryta, ty min lejonhane har anlänt.

O själar! Tvenne verser återstår, men ack!

De tog mig till den passage där världen syntes mycket smal.

– Jalal al-din Rûmi, ur Dîwân-i Shams-i Tabrîzi (Shams al-dîns diktsamling) 633